Division of Operation and Maintenance Engineering

SAMMANFATTNING

Svensk järnvägsförvaltning har lång tradition av att använda sig utav indikatorer vid verksamhetsuppföljning. Redan 1915 då det beslutades att malmbanan mellan Kiruna och Narvik skulle elektrifieras, introducerades ett antal indikatorer för att följa upp att förväntade fördelar också inträffade. Det implementerades också några indikatorer för att följa upp utbildningsinsatser med anledning av att en ny kraftkälla introducerades.

Idag är kraven på infrastrukturförvaltningen att den ska leda till både ett kostnadseffektivt underhåll som klarar att hålla sig inom givna budgetramar och ett kundkrav om ett punktligt och kostnadseffektivt järnvägssystem. Det är viktigt för Banverket att verifiera att underhållet leder till förväntade resultat i tekniska, ekonomiska och organisatoriska termer.

Syftet med detta forskningsprojekt är att identifiera och utveckla indikatorer som kan användas som stöd för underhållsbeslut som rör punklighet, säkerhet, miljö och lönsamhet. Målet är att beskriva hur indikatorer kan användas för bättre underhållsbeslut samt beskriva hur indikatorer kan användas för att visa nuvarande anläggningsstatus och förutspå framtida status baserat på dagens underhållsbeslut.

Analysen av existerande och potentiella indikatorer resulterar i ett antal indikatorer som är lämpliga att använda för järnvägsinfrastrukturförvaltning. Dessa är klassificerade och grupperade för att passa en modifierad länk och effektmodell som ursprungligen utvecklats för Offshoreindustrin. En länk och effektmodell för järnvägsinfrastrukturförvaltning presenteras också. För att få en lyckad implementering av indikatorer är det viktigt att först identifiera

övergripande mål och strategier, som därefter bryts ned i lämpliga underhållsmål och strategier. Finns klara mål för punktlighet, säkerhet, miljö och ekonomi är det möjligt att utveckla och införa indikatorer, och då speciellt förutspående indikatorer, för underhållsverksamheten.

------------------