Hej!
Tänkte klura ut lämliga dimensioner för gengasaggregatet. Fattade nog inte
riktigt hur man skulle göra enligt gengasboken, hur man kommer fram till
härdbelastningen och sedan läser ur diagrammen.

Så jag tog fram mått enligt smp-kompendiet istället, vilket var ganska
enkelt.
Räknade på två motor-alternativ, 2,3L (b230) och 2,8L (b28/280).
tomgång 900 r/m fullgas 4000 r/m (för lågt?)
Tog sedan storleken för strax över lägsta belastning och strax under högsta
belastningen.

På mina två motoralternativ skilde det en storlek. Jag anpassade måtten
mellan munstycke-härd och avstånd härdring-underkant härdmantel lite så de
skulle kunna passa båda motoralternativen.
Det som skiljer sig åt blir då storleken på munstyckerna och
härdförträngninen.
(Vald generatortyp F310/80 och F310/100)

Mina mått:
Härdmanteldiameter dr = 310mm
Avstånd munstycke - härdring h = 130
Antal munstycken n = 6
Avstånd härdring - underkant härdmantel = 160

Dessa mått skiljer sig, lilla motorn först:
Härdringsdiameter dh = 80 alternativt 100mm
Munstyckslängd lm = 50 alternativt 40 mm

Vad tror ni om mina mått? Verkar de rimliga, ska något ökas/minskas? Ska ju
inte direkt serietillverka, så måtten kan ju skräddarsys....
De flesta delar kan man ju ganska lätt anpassa, men hur noga är det med
härdmanteldiametern? gör det något om den blir lite större/mindre? Det beror
ju lite på vad man får tag på...

Jag jobbar på en skiss av aggregatet.

Tack på förhand
/ MVH Tobias Lennartsson

Hej igen.
glömde skriva munstycksdiametern, 8 alt 9,5mm
La upp en skiss på aggregatet under files (bild (gif)), om någon skulle
vilja kolla på den.
kan även skicka den direkt om någon vill. (bild (gif) eller autocad)

Hoppas någon har tid att kolla lite snabbt på mina mått.

Ha de gött!
/ MVH Tobias Lennartsson

Hej! Skickade ett mail igår men det verkar inte ha kommit fram så
jag gör ett nytt försök.

Är det ingen kunnig som har två minuter över :)  Skulle gärna vilja
veta om jag hamnat någorlunda rätt i dimensionerna som jag postade
häromveckan.
Hittade några gamla mail, och jag tycker nog att det verkar stämma,
kanske har jag dimensioenerat lite i underkant, men härdringen går
ju öka efter provkörning.

Kan man minska lite på måttet på härdmanteldiametern? smp har ju
samma på flera och ändrar endast längden på munstyckerna, så det
borde ju inte vara något problem att minska lite. (har ev hittat
lämplig "burk")

Sen tycker jag reduktionszonen känns lite liten (150mm) men det är
kanske fullt tillräclkigt.



/ MVH Tobias Lennartsson

On Sat, 24 Jun 2006, Jan Axelsson wrote:

> Hej.
> Jag har en undran, kan man köra en motor med bensin insprutning på
> gengas? Kan man bara slå av bensinpumpen när man fått en bra gas eller
> stannar databoxen motorn då?

Ja det var en bra fråga. En annan sak är att man kanske riskerar att få
spridarna igensatta om gasen inte är helt ren.

> Har eb gammal Mercedes 250c 71a med en rak 6a.
> Någon som har en databox till en sådan ?

Sitter det verkligen en /databox/ i en så gammal bilmotor?

Har den inte ett gammalt hederligt mekaniskt brytarsystem då?
(och mekaniskt styrd insprutning?)

Hej! Det ska gå bra. Tror smidigaste sättet är att bara bryta strömmen
till databoxen (D-jetronic i ditt fall?) Det skulle kunna va problem om
man låter bränslepumpen stanna, då bensinen kan bli upphettad o förångas i
rören kring motorn när man kör på gengas. Bäst vore nog o låta den
cirkulera hela tiden. Dessutom om man har ett lambda-reglerat
bränslesystem (inte ditt) så skulle datorn försöka nå lamda=1 genom att
ändra insprutningstider. När man sen slår till bränslepumpen och kör på
bensin så skulle det kunna bli problem med att nå lambda=1 snabbt (lite
beroende på hur reglersystemet är byggt)

Kalle

> Hej.
> Jag har en undran, kan man köra en motor med bensin insprutning på gengas?
> Kan man bara slå av bensinpumpen när man fått en bra gas eller stannar
> databoxen motorn då?
> Har eb gammal Mercedes 250c 71a med en rak 6a.
> Någon som har en databox till en sådan ?
> Jan.
> Trevlig midsommar på er.
> DS

Hej!
Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla gengasare?

Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter? Har tagit fram mått
både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det mesta vara lite
större än enl gg boken. dock står i gg boken att " förhållandet h:dh inte
bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar" (sid117)  Enligt denna
kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca 110mm för härd 100.
enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är ju "nyare" än gg
bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan jag funderar på.
någon som har någon kommentar, eller har missat något?

/ MVH Tobias

--- In gengasdrift@..., "Tobias Lennartsson" <tobias-
l@h...> wrote:
>
> Hej!
> Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla gengasare?
>

Har du försäkrat dig om, att du inte i ena fallet ser på mått för
kubb, och i det andra fallet för flis?

Kubb och grovt hack är de traditionella bränslena, och de är i
allmänhet lättare att handskas med än flis(åtminstone småflis).

Max

Nå-å, Tobias!

Hur var det? Hade du jämfört härdmått för olika bränslen, eller
ej?

Om ej, så får vi söka efter en annan förklaring!

Ett svar möjliggör att gå vidare...


Max



--- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
wrote:
>
> --- In gengasdrift@..., "Tobias Lennartsson" <tobias-
> l@h...> wrote:
> >
> > Hej!
> > Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla gengasare?
> >
>
> Har du försäkrat dig om, att du inte i ena fallet ser på mått för
> kubb, och i det andra fallet för flis?
>
> Kubb och grovt hack är de traditionella bränslena, och de är i
> allmänhet lättare att handskas med än flis (åtminstone småflis).
>
> Max
>

Det kan nog stämma att smp är mått för flis. har läst detta nånstans tror
jag, förmodligen i arkivet till denna lista. Ett annat gammalt mail i listan
innehöll en länk till en finsk? sida med ritningar och bilder. kommer inte
uhåg adressen men sparade bilderna. där visas skillnaden i utformning av
aggregat för flis och för kubb. Flisaggregatet ser ut ungefär som smp:s.

vad gäller härd så får man för en 2,3 L motor och tomgångsvartal 1000 en
härd på 80mm enl smp (*se kommentar längre ner). Jag har tyvärr bara
gengasboken och smps kompendium, men har för mig att en 80mm härd annars
passar till en 2,0L motor. Pratade med gengaswerner för ett tag sen, han var
dock ute och körde lastbil och kom inte ihåg lämplig härdstorlek för en 2,3L
motor, dock att en 2L har härd 80. Enligt SMP ska en 2L ha en härd som är ca
70mm.

Detta beror ju dock på vad man sätter för tomgångsvarvtal, det står även i
smp att en större/mindre storlek kan väljas efter användningsområde.

I gengasboken utgår allt från härddiametern, men den säger inte hur man får
fram just denna på ett smidigt sätt

* gjorde en graf som visar gasförbrukning och härdstorlek för smps f3:a.
Denna påminde om en expontiell kurva, vilket är rimligt med tanke på att
härdarean ökar med exponent 2. för att få den att se mer normal ut fick man
dock sänka gasmängden för 80mm härd från 6 till 5,5. Kan lägga ut detta som
excel eller bild om det vore intressant.

Slutligen efter mycket dravel kan jag nog konstatera (läs: GISSA) att smp:s
härdar är något mindre än vad som annars kan anses som "gammal standard"??.

/ MVH Tobias Lennartsson


----- Original Message -----
From: "maxgasman" <gasman@...>
To: <gengasdrift@...>
Sent: Thursday, August 24, 2006 1:52 PM
Subject: [gengasdrift] Re: funderingar



Nå-å, Tobias!

Hur var det? Hade du jämfört härdmått för olika bränslen, eller
ej?

Om ej, så får vi söka efter en annan förklaring!

Ett svar möjliggör att gå vidare...


Max



--- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
wrote:
>
> --- In gengasdrift@..., "Tobias Lennartsson" <tobias-
> l@h...> wrote:
> >
> > Hej!
> > Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla gengasare?
> >
>
> Har du försäkrat dig om, att du inte i ena fallet ser på mått för
> kubb, och i det andra fallet för flis?
>
> Kubb och grovt hack är de traditionella bränslena, och de är i
> allmänhet lättare att handskas med än flis (åtminstone småflis).
>
> Max
>

Hej!

Du är inte ensam om att vara skyldig.
Enligt min "gengasplanering" står det en gengasbil här ute.... verkligheten
skiljer sig tyvärr något (mycket) från planeringen.

/ MVH Tobias



----- Original Message -----
From: "Harry Hilden" <harryhilden@...>
To: <gengasdrift@...>
Sent: Thursday, August 24, 2006 12:47 AM
Subject: RE: [gengasdrift] funderingar


   Hej Tobias!

   Den kusliga tystnaden kan ju bero på alla föresatser som  ej har
uppfyllts. Jag hör till en av de skydiga. Kanske om bensinpriset gick upp
5:- till och frun började tycka " -Blir det inget av dendär gengasbilen
någongång alla pengar går ju till bensin"

   Tänkte försöka skaffa Vesa Mickonens bok från Finland. De har lite andra
mått och så vore det ju så praktiskt att köra på energitorv istället för
ved.Som man gör där.

   Hälsningar harry






------------------------------------------------------------------------------
   From: "Tobias Lennartsson" <tobias-l@...>
   Reply-To: gengasdrift@...
   To: <gengasdrift@...>
   Subject: [gengasdrift] funderingar
   Date: Wed, 23 Aug 2006 22:00:58 +0200

   Hej!
   Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla gengasare?

   Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter? Har tagit fram
mått
   både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det mesta vara lite
   större än enl gg boken. dock står i gg boken att " förhållandet h:dh inte
   bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar" (sid117)  Enligt denna
   kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca 110mm för härd 100.
   enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är ju "nyare" än gg
   bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan jag funderar på.
   någon som har någon kommentar, eller har missat något?

   / MVH Tobias

Hej igen!

Letade upp meddelandet med den finska sidan
http://uk.groups.yahoo.com/group/gengasdrift/message/1199
i meddelandet finns en länk till
http://gamma.nic.fi/~otaina/puukaasu.htm
tryck på täältä
någon som vet var ritningarna kommer ifrån? de är på engelska

/ MVH Tobias

De här ritningarna härstammar med all sannolikhet från den
finländska motsvarigheten till SMP, VAKOLA = Statens provanstalt för
jordbruksmaskiner. De är antagligen gjorda kring -84.

Nåja, det förvånar mej, att det går att läsa texter om
konstruktioner och ritningar, utan att uppsnappa för vad! ;-))

Om du engång har GENGAS i din ägo, borde du inte ha några olösbara
problem! Den talar ju om hur stort innehållet i den oxiderande delen
av härden skall vara SOM VOLYM i förhållande till motorns slagvolym
och varvtal vid full gas, dvs med spjällen fullt öppna.
Däremot är det skralare med beskrivningarna över dimensioneringen av
reduktionszonen, dvs volymen och formen mellan
härdringsrestriktionen och rosten! Börja med en volym = 3X
oxidationsvolymen. I allmänhet kan man sedan pruta ner denna volym.
Här talar jag om en cylinder som är en direkt förlängning på härden
= härdväggar, inte restriktionsöppningen ;-), rakt nedåt ända till
rosten.
(samma rör från ovan munstyckena till rosten, avbalkat av
restriktionsplanet)


Doug Williams förespråkar ett rör som härdrestriktion OCH
reduktionszon! Volymen i detta rör blir då mindre än i
oxidationzonen ovanom! Detta innebär ju att en högre
strömningshastighet i hetare och renare kol hinner effektivare
genomföra reduktionen med mindre värmeförluster genom strålning?
Priset är något ökat sugmotstånd. Han föreslår en hastighet av
3 m/s (i kallt och tomt rör). Gengas' standard på landsväg = 2,5 m/s
i restriktionsöppningen (som jämförelse).

Mitt "extra" recept är att ställa detta rör på bottnet av det
tidigare härdröret. Ett botten som ersätter den tidigare rosten.
In i det nya mindre röret ordnar man en ny mindre rost.
Det nya "inre" härdröret är fäst nertill i ett centrumhål, i det nya
bottnet.

Upptill slutar det nya röret någon centimeter under restriktionens
öppning. Då kan det cirkulära mellanrummet mellan det gamla stora
härdröret, och det nya mindre FYLLAS med ASKA, vilket radikalt
minskar strålningsförlusterna från reduktionsprocessen i det mindre
röret!

Gissar att du återkommer...

Max


--- In gengasdrift@..., "Tobias Lennartsson" <tobias-
l@h...> wrote:
>
> Hej igen!
>
> Letade upp meddelandet med den finska sidan
> http://uk.groups.yahoo.com/group/gengasdrift/message/1199
> i meddelandet finns en länk till
> http://gamma.nic.fi/~otaina/puukaasu.htm
> tryck på täältä
> någon som vet var ritningarna kommer ifrån? de är på engelska
>
> / MVH Tobias
>

Hej igen.

hmm, har nog fortfarande inte alla hemma på det här med härd... :-)

fick lite hjälp av detta, men hittar ändå inte alltihopa i gengas.
Det står på sid 115 att man ska räkna ut storleken på härdens
effektiva förbränningsrum och dela med den vid en viss
härdbelastning producerade gasvolymen.
Då bör jag ju veta hur mycket gas jag behöver. Jag antar att jag
missat något i texten. Kommer du ihåg var detta står? måste missat
detta med motorns volym och varvtal. Hittar inte detta förhållande.


/MVH Tobias


--- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
wrote:
>
>
>
> De här ritningarna härstammar med all sannolikhet från den
> finländska motsvarigheten till SMP, VAKOLA = Statens provanstalt
för
> jordbruksmaskiner. De är antagligen gjorda kring -84.
>
> Nåja, det förvånar mej, att det går att läsa texter om
> konstruktioner och ritningar, utan att uppsnappa för vad! ;-))
>
> Om du engång har GENGAS i din ägo, borde du inte ha några olösbara
> problem! Den talar ju om hur stort innehållet i den oxiderande
delen
> av härden skall vara SOM VOLYM i förhållande till motorns
slagvolym
> och varvtal vid full gas, dvs med spjällen fullt öppna.
> Däremot är det skralare med beskrivningarna över dimensioneringen
av
> reduktionszonen, dvs volymen och formen mellan
> härdringsrestriktionen och rosten! Börja med en volym = 3X
> oxidationsvolymen. I allmänhet kan man sedan pruta ner denna volym.
> Här talar jag om en cylinder som är en direkt förlängning på
härden
> = härdväggar, inte restriktionsöppningen ;-), rakt nedåt ända till
> rosten.
> (samma rör från ovan munstyckena till rosten, avbalkat av
> restriktionsplanet)
>
>
> Doug Williams förespråkar ett rör som härdrestriktion OCH
> reduktionszon! Volymen i detta rör blir då mindre än i
> oxidationzonen ovanom! Detta innebär ju att en högre
> strömningshastighet i hetare och renare kol hinner effektivare
> genomföra reduktionen med mindre värmeförluster genom strålning?
> Priset är något ökat sugmotstånd. Han föreslår en hastighet av
> 3 m/s (i kallt och tomt rör). Gengas' standard på landsväg = 2,5
m/s
> i restriktionsöppningen (som jämförelse).
>
> Mitt "extra" recept är att ställa detta rör på bottnet av det
> tidigare härdröret. Ett botten som ersätter den tidigare rosten.
> In i det nya mindre röret ordnar man en ny mindre rost.
> Det nya "inre" härdröret är fäst nertill i ett centrumhål, i det
nya
> bottnet.
>
> Upptill slutar det nya röret någon centimeter under restriktionens
> öppning. Då kan det cirkulära mellanrummet mellan det gamla stora
> härdröret, och det nya mindre FYLLAS med ASKA, vilket radikalt
> minskar strålningsförlusterna från reduktionsprocessen i det
mindre
> röret!
>
> Gissar att du återkommer...
>
> Max
>
>
> --- In gengasdrift@..., "Tobias Lennartsson" <tobias-
> l@h...> wrote:
> >
> > Hej igen!
> >
> > Letade upp meddelandet med den finska sidan
> > http://uk.groups.yahoo.com/group/gengasdrift/message/1199
> > i meddelandet finns en länk till
> > http://gamma.nic.fi/~otaina/puukaasu.htm
> > tryck på täältä
> > någon som vet var ritningarna kommer ifrån? de är på engelska
> >
> > / MVH Tobias
> >
>

Den effektiva förbränningszonen är en stympad kon med 60° vinkel.
den felande spetsen "skulle" peka ner genom restriktionens öppning.
Minns detta: ALLTID 60°! Det är nämligen den naturliga rasvinkeln
för alla slags högar av löst material utan stickor och hullingar.
I en sån här hög, där raset dämpas av ständigt mera material
uppifrån, blir det verkligen en fulländad 60° kon.
Nåja, för att inte behöva gå in för räkningar med fjärde potens,
så går det att komma undan med tredje potens, om man räknar med hela
(ostympade) koner. I övrigt bara regula-de-tri.
En stor kon med baslinjen tangerande munstycksspetsarna, och spetsen
ner genom restriktionsöppningen. Den lilla konen är helt enkelt
identisk med den del av den stora konen, som hamnar under
restriktions planet!
Man räknar ut volymen av den stora hela konen, och subtaherar den
lilla konens volym, vilket = den stympade stora konen!

Har du formeln för en hel kons volym? Om inte, försöker jag skriva
ut den så gott det går på några rader, så att den blir läsbar.

Max



--- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...> wrote:
>
> Hej igen.
>
> hmm, har nog fortfarande inte alla hemma på det här med härd... :-)
>
> fick lite hjälp av detta, men hittar ändå inte alltihopa i gengas.
> Det står på sid 115 att man ska räkna ut storleken på härdens
> effektiva förbränningsrum och dela med den vid en viss
> härdbelastning producerade gasvolymen.
> Då bör jag ju veta hur mycket gas jag behöver. Jag antar att jag
> missat något i texten. Kommer du ihåg var detta står? måste missat
> detta med motorns volym och varvtal. Hittar inte detta förhållande.
>
>
> /MVH Tobias
>
>
> --- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
> wrote:
> >
> >
> >
> > De här ritningarna härstammar med all sannolikhet från den
> > finländska motsvarigheten till SMP, VAKOLA = Statens provanstalt
> för
> > jordbruksmaskiner. De är antagligen gjorda kring -84.
> >
> > Nåja, det förvånar mej, att det går att läsa texter om
> > konstruktioner och ritningar, utan att uppsnappa för vad! ;-))
> >
> > Om du engång har GENGAS i din ägo, borde du inte ha några
olösbara
> > problem! Den talar ju om hur stort innehållet i den oxiderande
> delen
> > av härden skall vara SOM VOLYM i förhållande till motorns
> slagvolym
> > och varvtal vid full gas, dvs med spjällen fullt öppna.
> > Däremot är det skralare med beskrivningarna över
dimensioneringen
> av
> > reduktionszonen, dvs volymen och formen mellan
> > härdringsrestriktionen och rosten! Börja med en volym = 3X
> > oxidationsvolymen. I allmänhet kan man sedan pruta ner denna
volym.
> > Här talar jag om en cylinder som är en direkt förlängning på
> härden
> > = härdväggar, inte restriktionsöppningen ;-), rakt nedåt ända
till
> > rosten.
> > (samma rör från ovan munstyckena till rosten, avbalkat av
> > restriktionsplanet)
> >
> >
> > Doug Williams förespråkar ett rör som härdrestriktion OCH
> > reduktionszon! Volymen i detta rör blir då mindre än i
> > oxidationzonen ovanom! Detta innebär ju att en högre
> > strömningshastighet i hetare och renare kol hinner effektivare
> > genomföra reduktionen med mindre värmeförluster genom strålning?
> > Priset är något ökat sugmotstånd. Han föreslår en hastighet av
> > 3 m/s (i kallt och tomt rör). Gengas' standard på landsväg = 2,5
> m/s
> > i restriktionsöppningen (som jämförelse).
> >
> > Mitt "extra" recept är att ställa detta rör på bottnet av det
> > tidigare härdröret. Ett botten som ersätter den tidigare rosten.
> > In i det nya mindre röret ordnar man en ny mindre rost.
> > Det nya "inre" härdröret är fäst nertill i ett centrumhål, i det
> nya
> > bottnet.
> >
> > Upptill slutar det nya röret någon centimeter under
restriktionens
> > öppning. Då kan det cirkulära mellanrummet mellan det gamla
stora
> > härdröret, och det nya mindre FYLLAS med ASKA, vilket radikalt
> > minskar strålningsförlusterna från reduktionsprocessen i det
> mindre
> > röret!
> >
> > Gissar att du återkommer...
> >
> > Max
> >
> >
> > --- In gengasdrift@..., "Tobias Lennartsson"
<tobias-
> > l@h...> wrote:
> > >
> > > Hej igen!
> > >
> > > Letade upp meddelandet med den finska sidan
> > > http://uk.groups.yahoo.com/group/gengasdrift/message/1199
> > > i meddelandet finns en länk till
> > > http://gamma.nic.fi/~otaina/puukaasu.htm
> > > tryck på täältä
> > > någon som vet var ritningarna kommer ifrån? de är på engelska
> > >
> > > / MVH Tobias
> > >
> >
>

Hej.

jo så långt är det inga problem, mitt problem är att jämföra
denna "VOLYM i förhållande till motorns slagvolym och varvtal vid
full gas"
det är denna jämförelse som jag inte hittar hur man gör. Jag har
inte hittat det här med motorns slagvolym och varvtal någonstans
Saxat ur sid 115: (2/3 uppifrån)
"Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns varvtal"
på rätt väg? Ett problem kan ju vara att jag läser på fel ställe...

Tack för alla tålmodiga svar ;)

/MVH Tobias



--- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
wrote:
>
>
> Den effektiva förbränningszonen är en stympad kon med 60° vinkel.
> den felande spetsen "skulle" peka ner genom restriktionens öppning.
> Minns detta: ALLTID 60°! Det är nämligen den naturliga rasvinkeln
> för alla slags högar av löst material utan stickor och hullingar.
> I en sån här hög, där raset dämpas av ständigt mera material
> uppifrån, blir det verkligen en fulländad 60° kon.
> Nåja, för att inte behöva gå in för räkningar med fjärde potens,
> så går det att komma undan med tredje potens, om man räknar med
hela
> (ostympade) koner. I övrigt bara regula-de-tri.
> En stor kon med baslinjen tangerande munstycksspetsarna, och
spetsen
> ner genom restriktionsöppningen. Den lilla konen är helt enkelt
> identisk med den del av den stora konen, som hamnar under
> restriktions planet!
> Man räknar ut volymen av den stora hela konen, och subtaherar den
> lilla konens volym, vilket = den stympade stora konen!
>
> Har du formeln för en hel kons volym? Om inte, försöker jag skriva
> ut den så gott det går på några rader, så att den blir läsbar.
>
> Max
>
>
>
> --- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...>
wrote:
> >
> > Hej igen.
> >
> > hmm, har nog fortfarande inte alla hemma på det här med
härd... :-)
> >
> > fick lite hjälp av detta, men hittar ändå inte alltihopa i
gengas.
> > Det står på sid 115 att man ska räkna ut storleken på härdens
> > effektiva förbränningsrum och dela med den vid en viss
> > härdbelastning producerade gasvolymen.
> > Då bör jag ju veta hur mycket gas jag behöver. Jag antar att jag
> > missat något i texten. Kommer du ihåg var detta står? måste
missat
> > detta med motorns volym och varvtal. Hittar inte detta
förhållande.
> >
> >
> > /MVH Tobias
> >
> >
> > --- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
> > wrote:
> > >
> > >
> > >
> > > De här ritningarna härstammar med all sannolikhet från den
> > > finländska motsvarigheten till SMP, VAKOLA = Statens
provanstalt
> > för
> > > jordbruksmaskiner. De är antagligen gjorda kring -84.
> > >
> > > Nåja, det förvånar mej, att det går att läsa texter om
> > > konstruktioner och ritningar, utan att uppsnappa för vad! ;-))
> > >
> > > Om du engång har GENGAS i din ägo, borde du inte ha några
> olösbara
> > > problem! Den talar ju om hur stort innehållet i den oxiderande
> > delen
> > > av härden skall vara SOM VOLYM i förhållande till motorns
> > slagvolym
> > > och varvtal vid full gas, dvs med spjällen fullt öppna.
> > > Däremot är det skralare med beskrivningarna över
> dimensioneringen
> > av
> > > reduktionszonen, dvs volymen och formen mellan
> > > härdringsrestriktionen och rosten! Börja med en volym = 3X
> > > oxidationsvolymen. I allmänhet kan man sedan pruta ner denna
> volym.
> > > Här talar jag om en cylinder som är en direkt förlängning på
> > härden
> > > = härdväggar, inte restriktionsöppningen ;-), rakt nedåt ända
> till
> > > rosten.
> > > (samma rör från ovan munstyckena till rosten, avbalkat av
> > > restriktionsplanet)
> > >
> > >
> > > Doug Williams förespråkar ett rör som härdrestriktion OCH
> > > reduktionszon! Volymen i detta rör blir då mindre än i
> > > oxidationzonen ovanom! Detta innebär ju att en högre
> > > strömningshastighet i hetare och renare kol hinner effektivare
> > > genomföra reduktionen med mindre värmeförluster genom
strålning?
> > > Priset är något ökat sugmotstånd. Han föreslår en hastighet av
> > > 3 m/s (i kallt och tomt rör). Gengas' standard på landsväg =
2,5
> > m/s
> > > i restriktionsöppningen (som jämförelse).
> > >
> > > Mitt "extra" recept är att ställa detta rör på bottnet av det
> > > tidigare härdröret. Ett botten som ersätter den tidigare
rosten.
> > > In i det nya mindre röret ordnar man en ny mindre rost.
> > > Det nya "inre" härdröret är fäst nertill i ett centrumhål, i
det
> > nya
> > > bottnet.
> > >
> > > Upptill slutar det nya röret någon centimeter under
> restriktionens
> > > öppning. Då kan det cirkulära mellanrummet mellan det gamla
> stora
> > > härdröret, och det nya mindre FYLLAS med ASKA, vilket radikalt
> > > minskar strålningsförlusterna från reduktionsprocessen i det
> > mindre
> > > röret!
> > >
> > > Gissar att du återkommer...
> > >
> > > Max
> > >
> > >
> > > --- In gengasdrift@..., "Tobias Lennartsson"
> <tobias-
> > > l@h...> wrote:
> > > >
> > > > Hej igen!
> > > >
> > > > Letade upp meddelandet med den finska sidan
> > > > http://uk.groups.yahoo.com/group/gengasdrift/message/1199
> > > > i meddelandet finns en länk till
> > > > http://gamma.nic.fi/~otaina/puukaasu.htm
> > > > tryck på täältä
> > > > någon som vet var ritningarna kommer ifrån? de är på engelska
> > > >
> > > > / MVH Tobias
> > > >
> > >
> >
>

"Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
varvtal"

Tydligare uttryckt: Har man en fyrcylindrig motor, och ett gasrör
med samma diameter som cylindrarna, blir gashastigheten = halva
medelkolvhastigheten (gasen = halva insugningsblandningen!)
Då omsätter man denna diameter --> area, och strömningshastigheten
blir omvänt proportionell till andra areor, som tex
härdrestriktionens...

Lättare kommer du undan med en direkt formel för insugen netto
gasmängd, i proportion till slagvolym och varvtal...

OM du accepterar en fyllnadsgrad av 0,72 så går de fasta faktorena
jämt upp i slutsiffran 3. Då behövs bara variablerna slagvolym och
varvtal, uttryckt som antal tusen r/m.

l ... = liter slagvolym
n ... = antal tusen r/m (1500 r/m = 1,5),(850 r/m = 0,85)....
3 ... = de fasta faktorernas "summa"

l X n X 3 = NETTO gas liter/s


Uppehållstiden i härdens oxidationsdel ~0,1 s (K&T)
(kall och tom)

Då blir väl "Imbertkonens" (den stympade 60° konens) volym
1/10 av motorns netto gasbehov/s, eller hur?

Uppehållstiden 1/10 sekund hänför sig till bränslestycken i
storleksordningen cigarettask och aningen tjockare.

För flis i tändsticksask format borde volymen (uppehållstiden)
bli ~ 0,08 s, men vad hävdar SMP? Man ÖKAR uppehållstiden dvs
oxidationsvolymen!

Den finländska Vakola har tagit den "matematiska" vägen, och
verkställt minskningen av oxidationsvolymen i proportion till
minskningen av styckestorleken.

På EN punkt går de åt samma håll (förutsatt att du läst rätt
tabell ;-))) Båda minskar härdrestriktionens diameter för flis, i
föhållande till kubb och hack!

Min mistanke är att SMP vill bemöda sig om att pyrolyseringen
verkligen blir färdig, innan flisen kommer ner i förbränningszonen.
Ökad höjd på konen ger ökad diameter --> ökad area uppåt -->
långsammare nedrasning från pyrolyszonen = mera tid för pyrolysering.

Här är det dock en risk för att allting blir för kallt, och då blir
det en risk för "Pandoras tjärask"...

Hur är det med formeln för en hel kon? Har du den, eller ej?
Den behövs för att kunna själv dimensionera en härd enligt den motor
man har.
Man behöver bara dra en enda tredje rot, och det går elegant med
datorns kalkylator...


Max


--- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...> wrote:
>
> Hej.
>
> jo så långt är det inga problem, mitt problem är att jämföra
> denna "VOLYM i förhållande till motorns slagvolym och varvtal vid
> full gas"
> det är denna jämförelse som jag inte hittar hur man gör. Jag har
> inte hittat det här med motorns slagvolym och varvtal någonstans
> Saxat ur sid 115: (2/3 uppifrån)
> "Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
varvtal"
> på rätt väg? Ett problem kan ju vara att jag läser på fel ställe...
>
> Tack för alla tålmodiga svar ;)
>
> /MVH Tobias
>
> SNIP

"Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
varvtal"

Tydligare uttryckt: Har man en fyrcylindrig motor, och ett gasrör
med samma diameter som cylindrarna, blir gashastigheten = halva
medelkolvhastigheten (gasen = halva insugningsblandningen!)
Då omsätter man denna diameter --> area, och strömningshastigheten
blir omvänt proportionell till andra areor, som tex
härdrestriktionens...

Lättare kommer du undan med en direkt formel för insugen netto
gasmängd, i proportion till slagvolym och varvtal...

OM du accepterar en fyllnadsgrad av 0,72 så går de fasta faktorena
jämt upp i slutsiffran 3. Då behövs bara variablerna slagvolym och
varvtal, uttryckt som antal tusen r/m.

l ... = liter slagvolym
n ... = antal tusen r/m (1500 r/m = 1,5),(850 r/m = 0,85)....
3 ... = de fasta faktorernas "summa"

l X n X 3 = NETTO gas liter/s


Uppehållstiden i härdens oxidationsdel ~0,1 s (K&T)
(kall och tom)

Då blir väl "Imbertkonens" (den stympade 60° konens) volym
1/10 av motorns netto gasbehov/s, eller hur?

Uppehållstiden 1/10 sekund hänför sig till bränslestycken i
storleksordningen cigarettask och aningen tjockare.

För flis i tändsticksask format borde volymen (uppehållstiden)
bli ~ 0,08 s, men vad hävdar SMP? Man ÖKAR uppehållstiden dvs
oxidationsvolymen!

Den finländska Vakola har tagit den "matematiska" vägen, och
verkställt minskningen av oxidationsvolymen i proportion till
minskningen av styckestorleken.

På EN punkt går de åt samma håll (förutsatt att du läst rätt
tabell ;-))) Båda minskar härdrestriktionens diameter för flis, i
föhållande till kubb och hack!

Min mistanke är att SMP vill bemöda sig om att pyrolyseringen
verkligen blir färdig, innan flisen kommer ner i förbränningszonen.
Ökad höjd på konen ger ökad diameter --> ökad area uppåt -->
långsammare nedrasning från pyrolyszonen = mera tid för pyrolysering.

Här är det dock en risk för att allting blir för kallt, och då blir
det en risk för "Pandoras tjärask"...

Hur är det med formeln för en hel kon? Har du den, eller ej?
Den behövs för att kunna själv dimensionera en härd enligt den motor
man har.
Man behöver bara dra en enda tredje rot, och det går elegant med
datorns kalkylator...


Max


--- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...> wrote:
>
> Hej.
>
> jo så långt är det inga problem, mitt problem är att jämföra
> denna "VOLYM i förhållande till motorns slagvolym och varvtal vid
> full gas"
> det är denna jämförelse som jag inte hittar hur man gör. Jag har
> inte hittat det här med motorns slagvolym och varvtal någonstans
> Saxat ur sid 115: (2/3 uppifrån)
> "Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
varvtal"
> på rätt väg? Ett problem kan ju vara att jag läser på fel ställe...
>
> Tack för alla tålmodiga svar ;)
>
> /MVH Tobias
>
> SNIP

On Thu, 24 Aug 2006, Harry Hilden wrote:

>  Den kusliga tystnaden kan ju bero på alla föresatser som ej har
>  uppfyllts. Jag hör till en av de skydiga. Kanske om bensinpriset gick
>  upp 5:- till och frun började tycka " -Blir det inget av dendär
>  gengasbilen någongång alla pengar går ju till bensin"

Det betalar ju sig att köra på ved även om man tog bort all skatt på
bensinen. Varför kasta pengar i sjön? Om det kostar 700:- att tanka bilen
med bensin men 70:- (eller inget alls om man får skräpved gratis) med
gengasbränsle för samma körsträcka, så skall det väl inte vara svårt att
finna användning för de pengarna. (Särskilt inte för käringarna ;)

Men problemet är varken brist på ekonomiskt incitament eller ens tekniska
eller fysikaliska spörsmål. Problemet är att skall man göra det ordentligt
bör man bygga en bil från grunden där /hela/ fordonet är konstruerat för
gengas. Och då kör man fast i en massa tramsbyråkrati och regelverk som är
påhittade för bensin och dieselfordon eller gärna av inga vettiga
anledningar alls som något slags allmänt patologiskt kontrollbehov.

Och för mycken av denna tramsbyråkrati kan vi f.ö. främst "tacka"
miljöpartiet... Man kan roa sig med att söka på ordet "gengas" i sökmotorn
på deras websida. Noll träffar. Söker man bland deras riksdagsmotioner på
riksdagens sidor får man en (1) träff. Detta rörande gasledningar där de,
förvisso nästan korrekt, påpekar att gengas inte lämpar sig för att
levereras på det viset. (Det är mycket enklare att leverera energin i
komprimerad form: ved. Men det går de inte in på. Det skulle nämligen inte
gå att beskatta en sådan energiform.) I stället vill de kasta energin i
sjön på att koka beskattningsbart brännvin på vedmassan, till
verkningsgrader på högst 10%. En vedeldad ångmaskinsbil har bättre
bränsleekonomi än en etanolbil där etanolen framställts från vedmassa.

On Wed, 23 Aug 2006, Tobias Lennartsson wrote:

> Hej!
> Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla gengasare?
>
> Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter? Har tagit fram mått
> både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det mesta vara lite
> större än enl gg boken. dock står i gg boken att " förhållandet h:dh inte
> bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar" (sid117)  Enligt denna
> kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca 110mm för härd 100.
> enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är ju "nyare" än gg
> bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan jag funderar på.
> någon som har någon kommentar, eller har missat något?

Mja jag tror du missat en liten sak. ;) Jag vill minnas att de skriver i
Gengas någonstans i inledningen till konstruktionsanvisningarna, att det de
mått de anger där är sådant som har visat sig fungera men att detta inte på
något sätt utesluter att det går att få till utmärkt fungerande aggregat
med helt andra mått och former. Det ena av SMP och Gengas är alltså inte
"fel". De är nog rätt båda två. Det kanske mest säger något om marginaler.

Det är nog många andra faktorer förutom själva aggregatets form och motorns
dimensioner som spelar in som inte är direkt mätbara: körsätt och inte
minst bränslets beskaffenhet: storlek, form, fukt, tjära, stickor och spån...

jo precis, men till just den figuren jag hänvisade till står det att
måtten kan avvika men att förhållandet ej bör göras större än
kurvan. men jag återkommer med en jämförelse senare (efter helgen
troligvis).

/MVH Tobias


--- In gengasdrift@..., Joacim Persson <nospam@t...>
wrote:
>
> On Wed, 23 Aug 2006, Tobias Lennartsson wrote:
>
> > Hej!
> > Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla gengasare?
> >
> > Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter? Har
tagit fram mått
> > både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det mesta
vara lite
> > större än enl gg boken. dock står i gg boken att " förhållandet
h:dh inte
> > bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar" (sid117)
Enligt denna
> > kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca 110mm för
härd 100.
> > enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är ju "nyare"
än gg
> > bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan jag
funderar på.
> > någon som har någon kommentar, eller har missat något?
>
> Mja jag tror du missat en liten sak. ;) Jag vill minnas att de
skriver i
> Gengas någonstans i inledningen till konstruktionsanvisningarna,
att det de
> mått de anger där är sådant som har visat sig fungera men att
detta inte på
> något sätt utesluter att det går att få till utmärkt fungerande
aggregat
> med helt andra mått och former. Det ena av SMP och Gengas är
alltså inte
> "fel". De är nog rätt båda två. Det kanske mest säger något om
marginaler.
>
> Det är nog många andra faktorer förutom själva aggregatets form
och motorns
> dimensioner som spelar in som inte är direkt mätbara: körsätt och
inte
> minst bränslets beskaffenhet: storlek, form, fukt, tjära, stickor
och spån...
>

Hej

Tackar, det där klargjorde en del, det hade jag nog inte lyckats få
ut av texten i gengasboken;)
Då ska det nog inte vara några problem, formeln för kon har jag.
Inga problem med räknandet, bara att knappa miniräknare, tror jag :)
Ska nog kunna få ut lite siffror av det här. ska dock iväg över
helgen, men sen ska det räknas (och jämföras).

Jag har bara smps kopendium och där nämns inte styckestorleken.
Denna kan väl dock vara ganska varierande. Industriflis är väl
ganska grovt jämfört med en del annan flis har jag för mig (som
vanligt "hört någonstans").
Iallafall kan man nog konstatera att flis som begrepp har större
spridning än begreppet kubb (för gengasbilar). Någon som vet vilken
storlek på flis smps är anpassat för?

/MVH Tobias

--- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
wrote:
>
>
> "Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> > uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
> varvtal"
>
> Tydligare uttryckt: Har man en fyrcylindrig motor, och ett gasrör
> med samma diameter som cylindrarna, blir gashastigheten = halva
> medelkolvhastigheten (gasen = halva insugningsblandningen!)
> Då omsätter man denna diameter --> area, och strömningshastigheten
> blir omvänt proportionell till andra areor, som tex
> härdrestriktionens...
>
> Lättare kommer du undan med en direkt formel för insugen netto
> gasmängd, i proportion till slagvolym och varvtal...
>
> OM du accepterar en fyllnadsgrad av 0,72 så går de fasta faktorena
> jämt upp i slutsiffran 3. Då behövs bara variablerna slagvolym och
> varvtal, uttryckt som antal tusen r/m.
>
> l ... = liter slagvolym
> n ... = antal tusen r/m (1500 r/m = 1,5),(850 r/m = 0,85)....
> 3 ... = de fasta faktorernas "summa"
>
> l X n X 3 = NETTO gas liter/s
>
>
> Uppehållstiden i härdens oxidationsdel ~0,1 s (K&T)
> (kall och tom)
>
> Då blir väl "Imbertkonens" (den stympade 60° konens) volym
> 1/10 av motorns netto gasbehov/s, eller hur?
>
> Uppehållstiden 1/10 sekund hänför sig till bränslestycken i
> storleksordningen cigarettask och aningen tjockare.
>
> För flis i tändsticksask format borde volymen (uppehållstiden)
> bli ~ 0,08 s, men vad hävdar SMP? Man ÖKAR uppehållstiden dvs
> oxidationsvolymen!
>
> Den finländska Vakola har tagit den "matematiska" vägen, och
> verkställt minskningen av oxidationsvolymen i proportion till
> minskningen av styckestorleken.
>
> På EN punkt går de åt samma håll (förutsatt att du läst rätt
> tabell ;-))) Båda minskar härdrestriktionens diameter för flis, i
> föhållande till kubb och hack!
>
> Min mistanke är att SMP vill bemöda sig om att pyrolyseringen
> verkligen blir färdig, innan flisen kommer ner i förbränningszonen.
> Ökad höjd på konen ger ökad diameter --> ökad area uppåt -->
> långsammare nedrasning från pyrolyszonen = mera tid för
pyrolysering.
>
> Här är det dock en risk för att allting blir för kallt, och då
blir
> det en risk för "Pandoras tjärask"...
>
> Hur är det med formeln för en hel kon? Har du den, eller ej?
> Den behövs för att kunna själv dimensionera en härd enligt den
motor
> man har.
> Man behöver bara dra en enda tredje rot, och det går elegant med
> datorns kalkylator...
>
>
> Max
>
>
> --- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...>
wrote:
> >
> > Hej.
> >
> > jo så långt är det inga problem, mitt problem är att jämföra
> > denna "VOLYM i förhållande till motorns slagvolym och varvtal
vid
> > full gas"
> > det är denna jämförelse som jag inte hittar hur man gör. Jag har
> > inte hittat det här med motorns slagvolym och varvtal någonstans
> > Saxat ur sid 115: (2/3 uppifrån)
> > "Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> > uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
> varvtal"
> > på rätt väg? Ett problem kan ju vara att jag läser på fel
ställe...
> >
> > Tack för alla tålmodiga svar ;)
> >
> > /MVH Tobias
> >
> > SNIP
>

Rätt!

Hänvisningen varnar för att man i såfall hamnar med
munstycksspetsarna innanför den naturliga raskonen på 60°.
Detta skulle medföra att periferiskiktet i raskonen skulle sakteliga
rasa ner till restriktionsöppningens kanter oförbrännt, hela tiden
avgivande pyrolysgaser!

När härden har använts omkring 50 timmar, uppstår en kompakt hård
trattlik askkon ytterom, men angränsande till raskonen, vilken
förhindrar tjärhaltiga "snyltgaser" att kringgå den rutschande och i
nedre ändan vitglödande raskonen.
Tills man har en hård askkon, kan tjärhaltiga gaser smyga sig mellan
kolbitarna från pyrolysskiktet ner mellan munstyckena utefter
härdens sidor, och längs restriktionsplanet till öppningens
mynning... Då är det för sent att bränna dem, för syret är slut, och
reduktionen drar hastigt ner temperaturen, så även krackningen går
om intet!


Om man vill ha ett "trattskydd" mot dessa snyltgaser enda från
början, vid första träkolsfyllningen, vidtar man följande åtgärd:

Skaffa en eller två rörstumpar av eldfast eller syrafast material,
godstjocklek 3 -- 5 mm, diametrarna lämpligt mellan munstycksspets
diametern och det större hålet i härdplanet (just ytter om
härdringen). Höjden för den yttre stumpen bör nå raskonens yta
ungefär på 3/4 -- 2/3 höjd av munstyckshöjden över
härdrestriktionsplanet. Den inre stumpens höjd = 1/2 -- 1/3 av
munstyckshöjden över planet. I små härdar räcker det med bara den
yttre ringen, annars blir det "ont om saligheten".

Fastsättningen av rörstumparna är besvärlig; värmeutvidgningen och
krymningen med värmeväxlingarna kräver att rörstumparna kan utvidga
sig och krympa. Svetsning med högst tre punkter per rör vid
härdplanet kan tänkas. En annan metod är att använda en plåt på
kant, bockad som en hög "pepparkaks stjärna" ända ut till
härdväggen. Den måste i så fall göras helt symmetrisk, så att inga
oregelbundenheter ställer till med förskjutningar när "värmedansen"
sätter igång! Strålarna bör ha jämna bågar för att vara lagom
elastisk. All metall förlorar sin elasticitet till stora delar i
hettan, så alltför tunna material kan inte användas.

Ännu en elastisk metod, är att klippa tre stycken 90° trianglar av
2 -- 3 mm syrafast plåt, svetsa en kortsida (kateter) vertikalt med
rörstumpens sida med en svetspunkt nära nedre rörändan och en punkt
uppe vid triangelns spets. Den utstickande spetsen svetsas till
härdplanet. Det blir som en trebent julgransfot.

MEN uppifrån sett skall "fötterna" INTE gå i radiens riktning, utan
de skall komma till röret i TANGENTENS riktning.

Då kan röret "svälla" och krympa bäst det vill, utan att
svetspunkterna bräcks upp!

Det här kan låta krångligt, men vill man uppnå någonting, så får man
ta i lite!

Max



--- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...> wrote:
>
> jo precis, men till just den figuren jag hänvisade till står det
att
> måtten kan avvika men att förhållandet ej bör göras större än
> kurvan. men jag återkommer med en jämförelse senare (efter helgen
> troligvis).
>
> /MVH Tobias
>
>
> --- In gengasdrift@..., Joacim Persson <nospam@t...>
> wrote:
> >
> > On Wed, 23 Aug 2006, Tobias Lennartsson wrote:
> >
> > > Hej!
> > > Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla
gengasare?
> > >
> > > Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter? Har
> tagit fram mått
> > > både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det
mesta
> vara lite
> > > större än enl gg boken. dock står i gg boken att "
förhållandet
> h:dh inte
> > > bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar" (sid117)
> Enligt denna
> > > kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca 110mm
för
> härd 100.
> > > enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är
ju "nyare"
> än gg
> > > bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan jag
> funderar på.
> > > någon som har någon kommentar, eller har missat något?
> >
> > Mja jag tror du missat en liten sak. ;) Jag vill minnas att de
> skriver i
> > Gengas någonstans i inledningen till konstruktionsanvisningarna,
> att det de
> > mått de anger där är sådant som har visat sig fungera men att
> detta inte på
> > något sätt utesluter att det går att få till utmärkt fungerande
> aggregat
> > med helt andra mått och former. Det ena av SMP och Gengas är
> alltså inte
> > "fel". De är nog rätt båda två. Det kanske mest säger något om
> marginaler.
> >
> > Det är nog många andra faktorer förutom själva aggregatets form
> och motorns
> > dimensioner som spelar in som inte är direkt mätbara: körsätt
och
> inte
> > minst bränslets beskaffenhet: storlek, form, fukt, tjära,
stickor
> och spån...
> >
>

Max har alldeles rätt i att en askkon byggs upp ovanom härdringen, mera kol
och koldamm än aska ser den nog ut att bestå av. I min gasgenerator har jag
svetsat rörstumpar på härdplanet. Rören är av 2 mm syrafast plåt och
helsvetsade. Enkelt och håller fint, hittills 6000 km utan att ha förändrats
pga värmeskador det minsta. Arrangemang för att tillåta värmerörelser behövs
enligt min erfarenhet inte på det här stället i gasgeneratorn. Rörstumparna
möjliggör samtidigt praktisk tätning av härdskivan mot härdröret genom att
pressa aska och ett lämpligt grovt glasfiberrep emellan eldrörsväggen och
den yttre rörstumpen på härdplanet. Härdskivan kan naturligtvis också
svetsas men då blir det dåligt med justeringsmöjligheterna. Den innersta
delen av härdringen kan göras utbytbar och behöver inte tätas eftersom ett
litet läckage på ett så varmt ställe knappast kan skada.

Fredrik Ek

Lainaus maxgasman <gasman@...>:

>
> Rätt!
>
> Hänvisningen varnar för att man i såfall hamnar med
> munstycksspetsarna innanför den naturliga raskonen på 60°.
> Detta skulle medföra att periferiskiktet i raskonen skulle sakteliga
> rasa ner till restriktionsöppningens kanter oförbrännt, hela tiden
> avgivande pyrolysgaser!
>
> När härden har använts omkring 50 timmar, uppstår en kompakt hård
> trattlik askkon ytterom, men angränsande till raskonen, vilken
> förhindrar tjärhaltiga "snyltgaser" att kringgå den rutschande och i
> nedre ändan vitglödande raskonen.
> Tills man har en hård askkon, kan tjärhaltiga gaser smyga sig mellan
> kolbitarna från pyrolysskiktet ner mellan munstyckena utefter
> härdens sidor, och längs restriktionsplanet till öppningens
> mynning... Då är det för sent att bränna dem, för syret är slut, och
> reduktionen drar hastigt ner temperaturen, så även krackningen går
> om intet!
>
>
> Om man vill ha ett "trattskydd" mot dessa snyltgaser enda från
> början, vid första träkolsfyllningen, vidtar man följande åtgärd:
>
> Skaffa en eller två rörstumpar av eldfast eller syrafast material,
> godstjocklek 3 -- 5 mm, diametrarna lämpligt mellan munstycksspets
> diametern och det större hålet i härdplanet (just ytter om
> härdringen). Höjden för den yttre stumpen bör nå raskonens yta
> ungefär på 3/4 -- 2/3 höjd av munstyckshöjden över
> härdrestriktionsplanet. Den inre stumpens höjd = 1/2 -- 1/3 av
> munstyckshöjden över planet. I små härdar räcker det med bara den
> yttre ringen, annars blir det "ont om saligheten".
>
> Fastsättningen av rörstumparna är besvärlig; värmeutvidgningen och
> krymningen med värmeväxlingarna kräver att rörstumparna kan utvidga
> sig och krympa. Svetsning med högst tre punkter per rör vid
> härdplanet kan tänkas. En annan metod är att använda en plåt på
> kant, bockad som en hög "pepparkaks stjärna" ända ut till
> härdväggen. Den måste i så fall göras helt symmetrisk, så att inga
> oregelbundenheter ställer till med förskjutningar när "värmedansen"
> sätter igång! Strålarna bör ha jämna bågar för att vara lagom
> elastisk. All metall förlorar sin elasticitet till stora delar i
> hettan, så alltför tunna material kan inte användas.
>
> Ännu en elastisk metod, är att klippa tre stycken 90° trianglar av
> 2 -- 3 mm syrafast plåt, svetsa en kortsida (kateter) vertikalt med
> rörstumpens sida med en svetspunkt nära nedre rörändan och en punkt
> uppe vid triangelns spets. Den utstickande spetsen svetsas till
> härdplanet. Det blir som en trebent julgransfot.
>
> MEN uppifrån sett skall "fötterna" INTE gå i radiens riktning, utan
> de skall komma till röret i TANGENTENS riktning.
>
> Då kan röret "svälla" och krympa bäst det vill, utan att
> svetspunkterna bräcks upp!
>
> Det här kan låta krångligt, men vill man uppnå någonting, så får man
> ta i lite!
>
> Max
>
>
>
> --- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...> wrote:
> >
> > jo precis, men till just den figuren jag hänvisade till står det
> att
> > måtten kan avvika men att förhållandet ej bör göras större än
> > kurvan. men jag återkommer med en jämförelse senare (efter helgen
> > troligvis).
> >
> > /MVH Tobias
> >
> >
> > --- In gengasdrift@..., Joacim Persson <nospam@t...>
> > wrote:
> > >
> > > On Wed, 23 Aug 2006, Tobias Lennartsson wrote:
> > >
> > > > Hej!
> > > > Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla
> gengasare?
> > > >
> > > > Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter? Har
> > tagit fram mått
> > > > både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det
> mesta
> > vara lite
> > > > större än enl gg boken. dock står i gg boken att "
> förhållandet
> > h:dh inte
> > > > bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar" (sid117)
> > Enligt denna
> > > > kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca 110mm
> för
> > härd 100.
> > > > enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är
> ju "nyare"
> > än gg
> > > > bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan jag
> > funderar på.
> > > > någon som har någon kommentar, eller har missat något?
> > >
> > > Mja jag tror du missat en liten sak. ;) Jag vill minnas att de
> > skriver i
> > > Gengas någonstans i inledningen till konstruktionsanvisningarna,
> > att det de
> > > mått de anger där är sådant som har visat sig fungera men att
> > detta inte på
> > > något sätt utesluter att det går att få till utmärkt fungerande
> > aggregat
> > > med helt andra mått och former. Det ena av SMP och Gengas är
> > alltså inte
> > > "fel". De är nog rätt båda två. Det kanske mest säger något om
> > marginaler.
> > >
> > > Det är nog många andra faktorer förutom själva aggregatets form
> > och motorns
> > > dimensioner som spelar in som inte är direkt mätbara: körsätt
> och
> > inte
> > > minst bränslets beskaffenhet: storlek, form, fukt, tjära,
> stickor
> > och spån...
> > >
> >
>
>
>
>
>
>

Jovisst!

Men Fredriks stumpar är ungefär 1" höga, och
"lever tryggt i askan".

De har ett annat ändamål; de är till för att sköta
tätning, den ena nära härdplanets periferi för att
täta mot härdväggen med aska och glasfiberrep, den
mindre för att hålla härdringen på plats.

Svetsningarna är dock lyckade, enär de sitter kvar.
Värmeskillnaderna på var sida om svetsfogen är små,
när ringarna är låga och massan liten. Askan bidrar
till att hålla jämn temperatur intill härdplanet.

Någon 50 timmars asktratt har inte hunnit uppstå,
på grund av återkommande åtgärder, tills en eldfast
härdring togs i bruk denna sommar. Den är verkligen
motståndskraftig och av allt att döma långlivad!

Rörstumpar som når upp till den glödande raskonen,
och är gjorda av tjockare material, leder ner mera
värme, och då kan en elastisk fastsättning komma
väl till pass.

Max


--- In gengasdrift@..., fek@m... wrote:
>
> Max har alldeles rätt i att en askkon byggs upp ovanom härdringen,
mera kol
> och koldamm än aska ser den nog ut att bestå av. I min
gasgenerator har jag
> svetsat rörstumpar på härdplanet. Rören är av 2 mm syrafast plåt
och
> helsvetsade. Enkelt och håller fint, hittills 6000 km utan att ha
förändrats
> pga värmeskador det minsta. Arrangemang för att tillåta
värmerörelser behövs
> enligt min erfarenhet inte på det här stället i gasgeneratorn.
Rörstumparna
> möjliggör samtidigt praktisk tätning av härdskivan mot härdröret
genom att
> pressa aska och ett lämpligt grovt glasfiberrep emellan
eldrörsväggen och
> den yttre rörstumpen på härdplanet. Härdskivan kan naturligtvis
också
> svetsas men då blir det dåligt med justeringsmöjligheterna. Den
innersta
> delen av härdringen kan göras utbytbar och behöver inte tätas
eftersom ett
> litet läckage på ett så varmt ställe knappast kan skada.
>
> Fredrik Ek
>
> Lainaus maxgasman <gasman@w...>:
>
> >
> > Rätt!
> >
> > Hänvisningen varnar för att man i såfall hamnar med
> > munstycksspetsarna innanför den naturliga raskonen på 60°.
> > Detta skulle medföra att periferiskiktet i raskonen skulle
sakteliga
> > rasa ner till restriktionsöppningens kanter oförbrännt, hela
tiden
> > avgivande pyrolysgaser!
> >
> > När härden har använts omkring 50 timmar, uppstår en kompakt
hård
> > trattlik askkon ytterom, men angränsande till raskonen, vilken
> > förhindrar tjärhaltiga "snyltgaser" att kringgå den rutschande
och i
> > nedre ändan vitglödande raskonen.
> > Tills man har en hård askkon, kan tjärhaltiga gaser smyga sig
mellan
> > kolbitarna från pyrolysskiktet ner mellan munstyckena utefter
> > härdens sidor, och längs restriktionsplanet till öppningens
> > mynning... Då är det för sent att bränna dem, för syret är slut,
och
> > reduktionen drar hastigt ner temperaturen, så även krackningen
går
> > om intet!
> >
> >
> > Om man vill ha ett "trattskydd" mot dessa snyltgaser enda från
> > början, vid första träkolsfyllningen, vidtar man följande åtgärd:
> >
> > Skaffa en eller två rörstumpar av eldfast eller syrafast
material,
> > godstjocklek 3 -- 5 mm, diametrarna lämpligt mellan
munstycksspets
> > diametern och det större hålet i härdplanet (just ytter om
> > härdringen). Höjden för den yttre stumpen bör nå raskonens yta
> > ungefär på 3/4 -- 2/3 höjd av munstyckshöjden över
> > härdrestriktionsplanet. Den inre stumpens höjd = 1/2 -- 1/3 av
> > munstyckshöjden över planet. I små härdar räcker det med bara
den
> > yttre ringen, annars blir det "ont om saligheten".
> >
> > Fastsättningen av rörstumparna är besvärlig; värmeutvidgningen
och
> > krymningen med värmeväxlingarna kräver att rörstumparna kan
utvidga
> > sig och krympa. Svetsning med högst tre punkter per rör vid
> > härdplanet kan tänkas. En annan metod är att använda en plåt på
> > kant, bockad som en hög "pepparkaks stjärna" ända ut till
> > härdväggen. Den måste i så fall göras helt symmetrisk, så att
inga
> > oregelbundenheter ställer till med förskjutningar
när "värmedansen"
> > sätter igång! Strålarna bör ha jämna bågar för att vara lagom
> > elastisk. All metall förlorar sin elasticitet till stora delar i
> > hettan, så alltför tunna material kan inte användas.
> >
> > Ännu en elastisk metod, är att klippa tre stycken 90° trianglar
av
> > 2 -- 3 mm syrafast plåt, svetsa en kortsida (kateter) vertikalt
med
> > rörstumpens sida med en svetspunkt nära nedre rörändan och en
punkt
> > uppe vid triangelns spets. Den utstickande spetsen svetsas till
> > härdplanet. Det blir som en trebent julgransfot.
> >
> > MEN uppifrån sett skall "fötterna" INTE gå i radiens riktning,
utan
> > de skall komma till röret i TANGENTENS riktning.
> >
> > Då kan röret "svälla" och krympa bäst det vill, utan att
> > svetspunkterna bräcks upp!
> >
> > Det här kan låta krångligt, men vill man uppnå någonting, så får
man
> > ta i lite!
> >
> > Max
> >
> >
> >
> > --- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...>
wrote:
> > >
> > > jo precis, men till just den figuren jag hänvisade till står
det
> > att
> > > måtten kan avvika men att förhållandet ej bör göras större än
> > > kurvan. men jag återkommer med en jämförelse senare (efter
helgen
> > > troligvis).
> > >
> > > /MVH Tobias
> > >
> > >
> > > --- In gengasdrift@..., Joacim Persson
<nospam@t...>
> > > wrote:
> > > >
> > > > On Wed, 23 Aug 2006, Tobias Lennartsson wrote:
> > > >
> > > > > Hej!
> > > > > Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla
> > gengasare?
> > > > >
> > > > > Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter?
Har
> > > tagit fram mått
> > > > > både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det
> > mesta
> > > vara lite
> > > > > större än enl gg boken. dock står i gg boken att "
> > förhållandet
> > > h:dh inte
> > > > > bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar"
(sid117)
> > > Enligt denna
> > > > > kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca
110mm
> > för
> > > härd 100.
> > > > > enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är
> > ju "nyare"
> > > än gg
> > > > > bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan
jag
> > > funderar på.
> > > > > någon som har någon kommentar, eller har missat något?
> > > >
> > > > Mja jag tror du missat en liten sak. ;) Jag vill minnas att
de
> > > skriver i
> > > > Gengas någonstans i inledningen till
konstruktionsanvisningarna,
> > > att det de
> > > > mått de anger där är sådant som har visat sig fungera men
att
> > > detta inte på
> > > > något sätt utesluter att det går att få till utmärkt
fungerande
> > > aggregat
> > > > med helt andra mått och former. Det ena av SMP och Gengas är
> > > alltså inte
> > > > "fel". De är nog rätt båda två. Det kanske mest säger något
om
> > > marginaler.
> > > >
> > > > Det är nog många andra faktorer förutom själva aggregatets
form
> > > och motorns
> > > > dimensioner som spelar in som inte är direkt mätbara:
körsätt
> > och
> > > inte
> > > > minst bränslets beskaffenhet: storlek, form, fukt, tjära,
> > stickor
> > > och spån...
> > > >
> > >
> >
> >
> >
> >
> >
> >
>

De kan nog fylla sin funktion som asktrattssurrogat ändå.

Även om asktratten vid drift når ända upp till munstyckena finns det ju
inget som säger att den måste göra det för att få en tjärhaltsänkande
funktion. En kortare rörstum närmare centrum lär ju dessutom få som effekt
att asktratten byggs upp betydligt snabbare än utan eftersom askan
förhindras att lätt följa med i gasströmmen.

Fredrik har kanske helt enkelt råkat komma på ett sätt att göra stumparna
långlivade med en enklare konstruktion.

Personligen har jag inte upplevt behovet av någon dylik konstruktion. Jag
har aldrig upplevt tjära som ngt större problem, ens vid nylagd härd.

På nyhetsfronten kan jag för övrigt meddela att jag har konstruerat en
"lab-reaktor" (forskarna envisas med att kalla gasgeneratorer för reaktorer)
som skall levereras till KTH i mitten av september. Jag har gjort den så att
man skall kunna byta ut sektioner i härden och på det viset påverka volymer
före och efter munstycken, härdplatta osv. En legobitsgenerator så att säga.
Tanken är att Energiteknik där nere skall experimentera med förgasning av
pellets.
Den kommer gå med ett _ynkligt_ litet bränslemagasin och tanken är att
bränslet skall pyrolyseras redan i matarskruven, för att på så sätt få ner
tjärhalterna enligt dansk modell.

/Markus Almroth
gengas.nu/AMT AB

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: gengasdrift@...
[mailto:gengasdrift@...]För maxgasman
Skickat: den 26 augusti 2006 03:41
Till: gengasdrift@...
Ämne: [gengasdrift] Re: funderingar



Jovisst!

Men Fredriks stumpar är ungefär 1" höga, och
"lever tryggt i askan".

De har ett annat ändamål; de är till för att sköta
tätning, den ena nära härdplanets periferi för att
täta mot härdväggen med aska och glasfiberrep, den
mindre för att hålla härdringen på plats.

Svetsningarna är dock lyckade, enär de sitter kvar.
Värmeskillnaderna på var sida om svetsfogen är små,
när ringarna är låga och massan liten. Askan bidrar
till att hålla jämn temperatur intill härdplanet.

Någon 50 timmars asktratt har inte hunnit uppstå,
på grund av återkommande åtgärder, tills en eldfast
härdring togs i bruk denna sommar. Den är verkligen
motståndskraftig och av allt att döma långlivad!

Rörstumpar som når upp till den glödande raskonen,
och är gjorda av tjockare material, leder ner mera
värme, och då kan en elastisk fastsättning komma
väl till pass.

Max


--- In gengasdrift@..., fek@m... wrote:
>
> Max har alldeles rätt i att en askkon byggs upp ovanom härdringen,
mera kol
> och koldamm än aska ser den nog ut att bestå av. I min
gasgenerator har jag
> svetsat rörstumpar på härdplanet. Rören är av 2 mm syrafast plåt
och
> helsvetsade. Enkelt och håller fint, hittills 6000 km utan att ha
förändrats
> pga värmeskador det minsta. Arrangemang för att tillåta
värmerörelser behövs
> enligt min erfarenhet inte på det här stället i gasgeneratorn.
Rörstumparna
> möjliggör samtidigt praktisk tätning av härdskivan mot härdröret
genom att
> pressa aska och ett lämpligt grovt glasfiberrep emellan
eldrörsväggen och
> den yttre rörstumpen på härdplanet. Härdskivan kan naturligtvis
också
> svetsas men då blir det dåligt med justeringsmöjligheterna. Den
innersta
> delen av härdringen kan göras utbytbar och behöver inte tätas
eftersom ett
> litet läckage på ett så varmt ställe knappast kan skada.
>
> Fredrik Ek
>
> Lainaus maxgasman <gasman@w...>:
>
> >
> > Rätt!
> >
> > Hänvisningen varnar för att man i såfall hamnar med
> > munstycksspetsarna innanför den naturliga raskonen på 60°.
> > Detta skulle medföra att periferiskiktet i raskonen skulle
sakteliga
> > rasa ner till restriktionsöppningens kanter oförbrännt, hela
tiden
> > avgivande pyrolysgaser!
> >
> > När härden har använts omkring 50 timmar, uppstår en kompakt
hård
> > trattlik askkon ytterom, men angränsande till raskonen, vilken
> > förhindrar tjärhaltiga "snyltgaser" att kringgå den rutschande
och i
> > nedre ändan vitglödande raskonen.
> > Tills man har en hård askkon, kan tjärhaltiga gaser smyga sig
mellan
> > kolbitarna från pyrolysskiktet ner mellan munstyckena utefter
> > härdens sidor, och längs restriktionsplanet till öppningens
> > mynning... Då är det för sent att bränna dem, för syret är slut,
och
> > reduktionen drar hastigt ner temperaturen, så även krackningen
går
> > om intet!
> >
> >
> > Om man vill ha ett "trattskydd" mot dessa snyltgaser enda från
> > början, vid första träkolsfyllningen, vidtar man följande åtgärd:
> >
> > Skaffa en eller två rörstumpar av eldfast eller syrafast
material,
> > godstjocklek 3 -- 5 mm, diametrarna lämpligt mellan
munstycksspets
> > diametern och det större hålet i härdplanet (just ytter om
> > härdringen). Höjden för den yttre stumpen bör nå raskonens yta
> > ungefär på 3/4 -- 2/3 höjd av munstyckshöjden över
> > härdrestriktionsplanet. Den inre stumpens höjd = 1/2 -- 1/3 av
> > munstyckshöjden över planet. I små härdar räcker det med bara
den
> > yttre ringen, annars blir det "ont om saligheten".
> >
> > Fastsättningen av rörstumparna är besvärlig; värmeutvidgningen
och
> > krymningen med värmeväxlingarna kräver att rörstumparna kan
utvidga
> > sig och krympa. Svetsning med högst tre punkter per rör vid
> > härdplanet kan tänkas. En annan metod är att använda en plåt på
> > kant, bockad som en hög "pepparkaks stjärna" ända ut till
> > härdväggen. Den måste i så fall göras helt symmetrisk, så att
inga
> > oregelbundenheter ställer till med förskjutningar
när "värmedansen"
> > sätter igång! Strålarna bör ha jämna bågar för att vara lagom
> > elastisk. All metall förlorar sin elasticitet till stora delar i
> > hettan, så alltför tunna material kan inte användas.
> >
> > Ännu en elastisk metod, är att klippa tre stycken 90° trianglar
av
> > 2 -- 3 mm syrafast plåt, svetsa en kortsida (kateter) vertikalt
med
> > rörstumpens sida med en svetspunkt nära nedre rörändan och en
punkt
> > uppe vid triangelns spets. Den utstickande spetsen svetsas till
> > härdplanet. Det blir som en trebent julgransfot.
> >
> > MEN uppifrån sett skall "fötterna" INTE gå i radiens riktning,
utan
> > de skall komma till röret i TANGENTENS riktning.
> >
> > Då kan röret "svälla" och krympa bäst det vill, utan att
> > svetspunkterna bräcks upp!
> >
> > Det här kan låta krångligt, men vill man uppnå någonting, så får
man
> > ta i lite!
> >
> > Max
> >
> >
> >
> > --- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...>
wrote:
> > >
> > > jo precis, men till just den figuren jag hänvisade till står
det
> > att
> > > måtten kan avvika men att förhållandet ej bör göras större än
> > > kurvan. men jag återkommer med en jämförelse senare (efter
helgen
> > > troligvis).
> > >
> > > /MVH Tobias
> > >
> > >
> > > --- In gengasdrift@..., Joacim Persson
<nospam@t...>
> > > wrote:
> > > >
> > > > On Wed, 23 Aug 2006, Tobias Lennartsson wrote:
> > > >
> > > > > Hej!
> > > > > Kusligt tyst här på listan... Vad händer ute hos alla
> > gengasare?
> > > > >
> > > > > Om man bygger ett aggregat, vilka mått ska man gå efter?
Har
> > > tagit fram mått
> > > > > både enligt gengasboken och enligt smp. Enligt smp ska det
> > mesta
> > > vara lite
> > > > > större än enl gg boken. dock står i gg boken att "
> > förhållandet
> > > h:dh inte
> > > > > bör göras större än vad medelkurvan i fig 80 visar"
(sid117)
> > > Enligt denna
> > > > > kurva ska avståndet mellan härd och munstycken vara ca
110mm
> > för
> > > härd 100.
> > > > > enligt smp ska avståndet vara 135mm? Smp:s är mått är
> > ju "nyare"
> > > än gg
> > > > > bokens, dock är det ju den textrad som jag citerade ovan
jag
> > > funderar på.
> > > > > någon som har någon kommentar, eller har missat något?
> > > >
> > > > Mja jag tror du missat en liten sak. ;) Jag vill minnas att
de
> > > skriver i
> > > > Gengas någonstans i inledningen till
konstruktionsanvisningarna,
> > > att det de
> > > > mått de anger där är sådant som har visat sig fungera men
att
> > > detta inte på
> > > > något sätt utesluter att det går att få till utmärkt
fungerande
> > > aggregat
> > > > med helt andra mått och former. Det ena av SMP och Gengas är
> > > alltså inte
> > > > "fel". De är nog rätt båda två. Det kanske mest säger något
om
> > > marginaler.
> > > >
> > > > Det är nog många andra faktorer förutom själva aggregatets
form
> > > och motorns
> > > > dimensioner som spelar in som inte är direkt mätbara:
körsätt
> > och
> > > inte
> > > > minst bränslets beskaffenhet: storlek, form, fukt, tjära,
> > stickor
> > > och spån...
> > > >
> > >
> >
> >
> >
> >
> >
> >
>








Yahoo! Groups Links

Hej igen!

Räknade lite men vet inte om jag gör rätt.

Till att börja med kommer en lite dum fråga: antal liter slagvolym,
menas hela motorns slagvolym eller för en cylinder? (en fyrcylindrig
motor på 2,3L, sätter in 2,3 alt 2,3/4)
Detta ger vid fullgas:
2,3 x 4,5 x 3 = 31L/s = > Konvolym 3,1L (Jag tror detta är rätt)
2,3/4 x 4,5 x 3 = 6,9L/s = > Konvolym 0,69L

Räknade först på hela volymen, tyckte jag fick något väldigt stort.
Detta slutar med
munstycksdiameter ~250mm, härd 120 och h =118mm

Volym per cylinder ger något som låter väldigt litet.
munstycksdiameter ~150mm, härd 60mm och h =78mm

Fast jag tyckte det var lättare att utgå från gasmängden och
utnyttja maximal respektive minimal härdbelastning, detta ger
härdstorleken direkt och man kan sen gå in i diagrammen, detta ger
samma resultat som ovan fast utan att man behöver fundera över
förhållandet dr/dh resp h/dh

Max härdbelastning 0,9, min 0,3. Nm3/cm2h
Exempel: 31L/s = 31*3,6 = 112 Nm3/h

V = A*b        V =  gasmängd, A = härdarea , b = belastning
A = b/V = > rh = "roten ur"( b/(0,9 x pi))  = 63 mm = > dh ~120mm
Låga belastningen ger dh~100mm  (med varvtal 1000).
Vid tomgång borde man väl stoppa in ett lägre värde på erforderlig
gasmängd eftersom det borde skilja på tomgång och belastning.?

Sen in i graferna och plocka värden… (skiljer lite, inte helt lätt
att läsa exakt…)

Är något av de här sätten rätt? Jag har ingen som helst koll
egentligen men tycker att jag alternativet med härd 100 låter
rimligast, fast med kommenttar om tomgång ovan, kanske härd 90?

Ska jag skriva något mer om vad jag gjort?

/MVH Tobias


--- In gengasdrift@..., "maxgasman" <gasman@w...>
wrote:
>
>
> "Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> > uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
> varvtal"
>
> Tydligare uttryckt: Har man en fyrcylindrig motor, och ett gasrör
> med samma diameter som cylindrarna, blir gashastigheten = halva
> medelkolvhastigheten (gasen = halva insugningsblandningen!)
> Då omsätter man denna diameter --> area, och strömningshastigheten
> blir omvänt proportionell till andra areor, som tex
> härdrestriktionens...
>
> Lättare kommer du undan med en direkt formel för insugen netto
> gasmängd, i proportion till slagvolym och varvtal...
>
> OM du accepterar en fyllnadsgrad av 0,72 så går de fasta faktorena
> jämt upp i slutsiffran 3. Då behövs bara variablerna slagvolym och
> varvtal, uttryckt som antal tusen r/m.
>
> l ... = liter slagvolym
> n ... = antal tusen r/m (1500 r/m = 1,5),(850 r/m = 0,85)....
> 3 ... = de fasta faktorernas "summa"
>
> l X n X 3 = NETTO gas liter/s
>
>
> Uppehållstiden i härdens oxidationsdel ~0,1 s (K&T)
> (kall och tom)
>
> Då blir väl "Imbertkonens" (den stympade 60° konens) volym
> 1/10 av motorns netto gasbehov/s, eller hur?
>
> Uppehållstiden 1/10 sekund hänför sig till bränslestycken i
> storleksordningen cigarettask och aningen tjockare.
>
> För flis i tändsticksask format borde volymen (uppehållstiden)
> bli ~ 0,08 s, men vad hävdar SMP? Man ÖKAR uppehållstiden dvs
> oxidationsvolymen!
>
> Den finländska Vakola har tagit den "matematiska" vägen, och
> verkställt minskningen av oxidationsvolymen i proportion till
> minskningen av styckestorleken.
>
> På EN punkt går de åt samma håll (förutsatt att du läst rätt
> tabell ;-))) Båda minskar härdrestriktionens diameter för flis, i
> föhållande till kubb och hack!
>
> Min mistanke är att SMP vill bemöda sig om att pyrolyseringen
> verkligen blir färdig, innan flisen kommer ner i förbränningszonen.
> Ökad höjd på konen ger ökad diameter --> ökad area uppåt -->
> långsammare nedrasning från pyrolyszonen = mera tid för
pyrolysering.
>
> Här är det dock en risk för att allting blir för kallt, och då
blir
> det en risk för "Pandoras tjärask"...
>
> Hur är det med formeln för en hel kon? Har du den, eller ej?
> Den behövs för att kunna själv dimensionera en härd enligt den
motor
> man har.
> Man behöver bara dra en enda tredje rot, och det går elegant med
> datorns kalkylator...
>
>
> Max
>
>
> --- In gengasdrift@..., "Tobias" <tobias-l@h...>
wrote:
> >
> > Hej.
> >
> > jo så långt är det inga problem, mitt problem är att jämföra
> > denna "VOLYM i förhållande till motorns slagvolym och varvtal
vid
> > full gas"
> > det är denna jämförelse som jag inte hittar hur man gör. Jag har
> > inte hittat det här med motorns slagvolym och varvtal någonstans
> > Saxat ur sid 115: (2/3 uppifrån)
> > "Man kan antaga att härdbelastningen, som i själva verket är ett
> > uttryck för gashastigheten, på ett ungefär motsvarar motorns
> varvtal"
> > på rätt väg? Ett problem kan ju vara att jag läser på fel
ställe...
> >
> > Tack för alla tålmodiga svar ;)
> >
> > /MVH Tobias
> >
> > SNIP
>