gengasdrift : Messages : 214-243 of 1605

Hej Kalle och alla andra!

Jag �r ny i gruppen och fick detta meddelande.
Jag funderar om detta �r den Mercedes vi s�g p� "Landet runt's" ny�rskr�nika i
SVT?

En fundering jag har �r vilket br�nsle �r b�st att g�ra gengas fr�n?

Kalle ber�ttar att han har en specialmaskin f�r sin ved, men fungerar det lika
bra med
snickeriavfall d�r allt tr� �r bj�rk?

Jag har sj�lv 10 mil till jobbet enkel resa, kan det vara m�jligt f�r mig att
f�r detta med gengas att fungera med en s�n l�ng str�cka ?


Mvh
//Tony

>----- Original Message -----
>     Datum: Sun, 07 Jan 2001 19:59:31 -0000
>     Fr�n: gengaskalle@...
>     �mne: om 248 G
>
> Hejsan, har sett att min bil varit omn�md och vill till att b�rja
> med g�ra n�gra tillr�ttal�gganden.Bilen �r fr�n b�rjan en MB200/8
> 1973, beteckningen 248G anger att motorn �r p� 2480cc och G st�r f�r
> gas eller gengas.Br�nslet �r inget avfall fr�n n�gon snickerifabrik
> utan virke direkt fr�n skogen, i huvudsak bj�rk som jag med hj�lp av
> min huggmaskin speciellt f�r gengasved omvandlar till l�mpligt
> drivmedel som efter torkning �r klart att anv�nda.
> mvh   kalle

#216

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Mon Jan 8, 2001 5:50 pm
Subject: Re: om 248 G

joacim@...

On Sun, 7 Jan 2001 gengaskalle@... wrote:

>  Hejsan, har sett att min bil varit omn�md och vill till att b�rja
> med g�ra n�gra tillr�ttal�gganden.Bilen �r fr�n b�rjan en MB200/8
> 1973, beteckningen 248G anger att motorn �r p� 2480cc och G st�r f�r
> gas eller gengas.

�r det allts� en fabriksbyggd gasanpassad motor?

> Br�nslet �r inget avfall fr�n n�gon snickerifabrik
> utan virke direkt fr�n skogen, i huvudsak bj�rk som jag med hj�lp av
> min huggmaskin speciellt f�r gengasved omvandlar till l�mpligt
> drivmedel som efter torkning �r klart att anv�nda.

�r huggmaskinen hemmabygge, eller n�gon undanst�lld apparat fr�n kriget?

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

Reply | Messages in this Topic (3)

#217

From: gengaskalle@...
Date: Mon Jan 8, 2001 6:40 pm
Subject: Re: om 248 G

gengaskalle@...

--- In gengasdrift@egroups.com, Joacim Persson <joacim@y...> wrote:
> On Sun, 7 Jan 2001 gengaskalle@t... wrote:
>
> >  Hejsan, har sett att min bil varit omn�md och vill till att
b�rja
> > med g�ra n�gra tillr�ttal�gganden.Bilen �r fr�n b�rjan en MB200/8
> > 1973, beteckningen 248G anger att motorn �r p� 2480cc och G st�r
f�r
> > gas eller gengas.
>
> �r det allts� en fabriksbyggd gasanpassad motor?NEJ,DET �R EN
MODIFIERAD MB220 D
>
> > Br�nslet �r inget avfall fr�n n�gon snickerifabrik
> > utan virke direkt fr�n skogen, i huvudsak bj�rk som jag med hj�lp
av
> > min huggmaskin speciellt f�r gengasved omvandlar till l�mpligt
> > drivmedel som efter torkning �r klart att anv�nda.
>
> �r huggmaskinen hemmabygge, eller n�gon undanst�lld apparat fr�n
kriget?HUGGMASKINEN HAR JAG BYGGT SJ�LV.

>
> Joacim
> -
> main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
>   -- David Korn

Reply | Messages in this Topic (3)

#218

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Mon Jan 8, 2001 6:49 pm
Subject: Re: om 248 G Digest Number 100

joacim@...

On Mon, 8 Jan 2001, Tony Engberg wrote:

> En fundering jag har �r vilket br�nsle �r b�st att g�ra gengas fr�n?

Allt som �r n�gorlunda torrt, inte �r tj�rm�ttat som t�re, och kapat i
lagom stora bitar g�r v�l bra. Det g�r att bygga aggregat som t�l riktigt
sur ved ocks�, drypv�t, men det blir allltid b�ttre med torr ved.
...Pelle tyckte dock att ek var uruselt br�nsle. Halvrutten al var b�ttre,
sa han. Kolbricketter gick inget vidare heller (han blev st�ende pga sur
ved en dag, och knallade bort till handlarn och k�pte vad han fick tag p�).
D�remot gick det bra p� silvertejp, �ven om det inte var direkt billigt.
(gl�mde tejprullen i en veds�ck - blev konstiga gr�na toppar p� l�gan n�r
han proveldade sa han, och en gul rand inne i br�nsletanken.)

Jag provade pellets h�romdagen, men det s�g inte bra ut med mitt aggregat.
Gula l�gor tyder v�l p� h�ga tj�rhalter, tror jag; som att det inte
diffunderar in tillr�ckligt med syre i l�gan f�r de tunga tj�rkolv�tena att
f�rbrinna ordentligt - blandningen i provl�gan blir f�r fet. (M�rkvioletta
l�gor tyder p� CH-radikaler fr�n mager blandning, gr�na kan vara
C2-molekyler pga fet, CO2 och H2O ger r�da l�gor l�ngt upp i flamman, allt
enligt Principles of Combustion, Kenneth Kuo, vilket �r undertecknads
kv�llslektyr f�r tillf�llet. Sj�lv tror jag bl�a l�gor tyder p� v�tgas, men
det vet jag inte s�kert. Det kanske finns n�gon tabell eller s� f�r
Bunsenbr�nnare p� n�tet?)

>
> Kalle ber�ttar att han har en specialmaskin f�r sin ved, men fungerar det
> lika bra med snickeriavfall d�r allt tr� �r bj�rk?

Det l�ter som finaste fl�sket. Bj�rk �r ju t�mligen por�st och d�rmed
reaktivt. Det har som alla l�vtr�dslag l�ga tj�rhalter. Att det sedan �r
snustorrt m�belvirke g�r ju inte saken s�mre.
Enda fr�gan �r v�l vilken form det har. Man vill ju ha sm�pluttar av det,
sis�d�r 5-6 cm i fiberriktiningen k�r jag sj�lv med, men om spillbitarna
redan �r kapade i normala vedtr�dsl�ngder blir de kanske lite sv�ra att
hantera. Men med en vanlig byggs�g (gers�g eller s�) borde det g� finfint
att kapa till det i kortare l�ngder.

F�r du spillveden billigt ocks�, din lycklige faen!? =)

>
> Jag har sj�lv 10 mil till jobbet enkel resa, kan det vara m�jligt f�r mig att
> f�r detta med gengas att fungera med en s�n l�ng str�cka ?

Det blir snarare l�gre nettof�rbrukning p� l�nga str�ckor �n korta.
Uppfl�ktningtid med �tf�ljande br�nslef�rluster �r ju lika stor oaktat
k�rstr�ckan. Gengas g�r b�st p� `l�ngk�rning' under n�gorlunda konstant
belastning, det konstaterade man redan p� 30-talet. Du borde kunna hamna
n�gonstans runt 70-100 liter br�nsle (volym vedpluttar) p� enkel resa, med
ett hyfsat aggregat (j�mf�rt med en bil som drar runt 1l/mil bensin). Ett
par s�ckar ved om dagen allts�. En l�skubikmeter i veckan. Det blir f�rst�s
en del arbete, s�rskilt om du m�ste klyva f�r hand (s�ga g�r fort). � andra
sidan �r det en hel del arbete f�r att jobba ihop pengar till s�d�r mycket
bensin ocks�...

�n s� l�nge �r avdragsreglerna f�r biobr�nsledrivna bilar samma som f�r
bensindrivna. Det �r inte om�jligt att det skulle l�na sig att leja n�gon
kompis som har d�ligt med jobb att tillverka br�nslet; s� blir det en till
som f�r mat p� bordet. Det �r ju klart b�ttre �n att skicka pengarna till
vart de nu tar v�gen n�r man k�per bensin.

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#219

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Tue Jan 9, 2001 5:10 pm
Subject: anorektisk blandning?

joacim@...

Jag skulle vilja fr�ga de av er som k�rt lite mer en sak.

Man kan ju k�ra gengas med ganska mager blandning utan att motorn b�rjar
hacka, �tminstone uppf�r sig min bil s�.

Om man nu k�r p� j�mn v�g i lite lagom landsv�gsfart, och inte anv�nder
toppeffekten, s� ger man ju inte fullgas vid ideal gasluftblandning.

Det �r ju s� med kolvmotorer, att verkningsgraden �kar med �kat
kompressionstryck. Men om man inte har gasen i botten, s� f�r man ju ett
kompressionstryck som �r l�gre, eftersom det motorn suger in inte h�ller
atmosf�riskt lufttryck p� grund av tryckfallet �ver gasspj�llet.

Om man d� i st�llet trampar gasen i botten och st�ller ned effekten med
blandningen, genom att g�ra den magrare, dvs minska undertrycket i
grenr�ret med st�rre luftfl�de och d�rmed �ka kompressionstrycket, och
d�rmed verkningsgraden(?), f�r man l�gre eller samma br�nsef�rbrukning d�?
�r det n�gon som pr�vat vid l�ngk�rning och m�rkt n�gon skillnad?

Det �r klart att det kan ju bara fungera om man har mindre behov av
motoreffekt �n vad man skulle kunna plocka ur motorn och aggregatet. Om
bilen bara har 90km/tim i toppfart s� k�r man den kanske i 90 ocks� p�
90-v�gar.

N�r jag st�ller bilen p� tomg�ng har jag tagit f�r vana att st�lla upp
tomg�ngsreglaget till max och st�lla ned varvtalet till �nskat v�rde med
magrare blandning i st�llet. Detta mest f�r att k�nna mig lite s�krare f�r
avgaserna n�r jag pysslar med n�got runt bilen. Jag t�nkte att det borde g�
�t ungef�r lika mycket gas med motorn p� ett visst varvtal, oavsett vilken
blandning man har (s� l�nge den inte �r f�r fet f�rst�s), men det kanske
blir mindre.

Man kanske f�r en b�ttre f�rbr�nning p� sotpartiklar och tj�rdroppar p� det
viset ocks�?

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

Reply | Messages in this Topic (1)

#220

From: "Erik Avemo" <erik@...>
Date: Wed Jan 10, 2001 5:14 pm
Subject: SV: anorektisk blandning?

erik@...

Det finns moderna bensinmotorer som fungerar p� det viset. En leanburn-motor har
vid l�ga belastningar mager blandning, upp till 24 kg luft per kg bensin mot
normalt 14,7. Syftet �r just minskad f�rbrukning. N�r belastningen �kar fetas
blandningen upp och vid h�ga belastningar fungerar den som en vanlig motor.
Dessa motorer som finns i Mitsubishi och �ven i vissa Volvobilar l�r ha en r�are
g�ng �n en konventionell motor.

En motor blir ju normalt varmare n�r den k�rs sn�lt, d�rf�r b�r man nog ha bra
koll p� temperaturen i motorn medan man experimenterar. En gengasmotor har v�l
generellt h�gre f�rbr�nningstemperatur �n en bensinmotor och pressar man det
sedan �nnu mer genom att k�ra den sn�lt kanske man m�ste g�ra n�got �t kylningen
om man inte vill �verhetta motorn.

Erik Avemo

#221

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Wed Jan 10, 2001 10:07 pm
Subject: Re: SV: anorektisk blandning?

joacim@...

On Wed, 10 Jan 2001, Erik Avemo wrote:

> Det finns moderna bensinmotorer som fungerar p� det viset. En
> leanburn-motor har vid l�ga belastningar mager blandning, upp till 24 kg
> luft per kg bensin mot normalt 14,7. Syftet �r just minskad f�rbrukning.
> N�r belastningen �kar fetas blandningen upp och vid h�ga belastningar
> fungerar den som en vanlig motor. Dessa motorer som finns i Mitsubishi
> och �ven i vissa Volvobilar l�r ha en r�are g�ng �n en konventionell
> motor.

Ja det �r klart, med full fyllnadsgrad torde motorn l�ta som om den "tar i"
med full kraft; full kompression -- som en diesel ungef�r.

>
> En motor blir ju normalt varmare n�r den k�rs sn�lt, d�rf�r b�r man nog
> ha bra koll p� temperaturen i motorn medan man experimenterar.

Men g�ller det generellt f�r alla slags br�nslen? Bensinmotorer (�tminstone
�ldre utan vidare avgasrening) k�rs normalt med lite fet blandning
(luftfaktor runt 0.85), och g�r f�rst�s varmare om f�rbr�nningen blir
effektivare. Men gengas-luftblandningen �r ju betydligt energifattigare �n
bensin-luftblandning (b�da vid luftfaktor 1), s� med mindre omsatt energi
men samma gasfl�de genom motorn borde v�l temperaturen bli motsvarande
l�gre?

> En gengasmotor har v�l generellt h�gre f�rbr�nningstemperatur �n en
> bensinmotor och pressar man det sedan �nnu mer genom att k�ra den sn�lt
> kanske man m�ste g�ra n�got �t kylningen om man inte vill �verhetta
> motorn.

Om vi l�ter en motor dra enbart luft (tvingar runt den med en yttre kraft),
s� bildas ju ingen v�rme alls i motorn f�rutom friktionsv�rme. Fr�n
luftfaktor 1 och upp�t, borde v�l temperaturen sjunka snarare �n stiga?

Men en gengasmotor kyler ju inte blandningen alls som avdunstande bensin
g�r i en f�rgasarmotor (eller insprutningsmotor), s�vida man inte kyler
gengasen och sekund�rluften v�ldigt mycket, s� utg�ngsl�get �r f�rst�s ett
annat. � andra sidan kan man ha en del vattendimma med i gasen, vilken
kyler n�r den f�r�ngas.

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#222

From: michael_bladh@...
Date: Thu Jan 11, 2001 2:20 pm
Subject: Generator till B20

michael_bladh@...

Hej

Har t�nkt att bygga ett aggregrat, f�r ved,  till en volvo med
B20-motor. Kan n�gon s�ga hur brett ( smalt ) aggrgratet skall vara
vid f�rtr�ngningen? Det l�r vara s� att ett f�r stort aggregrat ger
d�lig effekt p� l�ga varv medan ett f�r litet inte kan producera
tillr�ckligt vid h�ga varvtal. Jag har l�st att lufthastigheten d�r
skall vara 50 cm/sekund.

I en gammal broschyr fr�n kriget s�g jag att sugfl�kten skall ha en
kapacitet p� 1,27 kubikmeter ( per minut f�rmodar jag ). Har n�gon
n�gon synpunkt p� detta.

I �vrigt tycker jag att det �r intressant att f�lja diskussionen p�
denna sidan.

M Bladh, Vetlanda

#223

From: vesaa.makinen@...
Date: Fri Jan 12, 2001 9:45 am
Subject: RE: Generator till B20

vesaa.makinen@...

> ----------
> From:  michael_bladh@...[SMTP:michael_bladh@...]
> Reply To:  gengasdrift@egroups.com
> Sent:  Thursday, January 11, 2001 4:20 PM
> To:  gengasdrift@egroups.com
> Subject:  [gengasdrift] Generator till B20
>
> Hej
>
> Har t�nkt att bygga ett aggregrat, f�r ved,  till en volvo med
> B20-motor. Kan n�gon s�ga hur brett ( smalt ) aggrgratet skall vara
> vid f�rtr�ngningen? Det l�r vara s� att ett f�r stort aggregrat ger
> d�lig effekt p� l�ga varv medan ett f�r litet inte kan producera
> tillr�ckligt vid h�ga varvtal. Jag har l�st att lufthastigheten d�r
> skall vara 50 cm/sekund.
>
En l�mplig diameter vid f�rbr�nnigs och reduction zon �r 20 - 25 cm. Och vid
h�rden 7,5 - 8,5 cm.

> I en gammal broschyr fr�n kriget s�g jag att sugfl�kten skall ha en
> kapacitet p� 1,27 kubikmeter ( per minut f�rmodar jag ). Har n�gon
> n�gon synpunkt p� detta.
>
> I �vrigt tycker jag att det �r intressant att f�lja diskussionen p�
> denna sidan.
>
> M Bladh, Vetlanda
>
Vesa M�kinen, Ylivieska

> F�r att l�mna listan: skicka epost till
> gengasdrift-unsubscribe@onelist.com, f�r att g� med: epost till
> gengasdrift-subscribe@onelist.com
> (eller via www)
>

#224

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Fri Jan 12, 2001 7:35 pm
Subject: Re: Generator till B20

joacim@...

On Thu, 11 Jan 2001 michael_bladh@... wrote:

> Hej
>
> Har t�nkt att bygga ett aggregrat, f�r ved,  till en volvo med
> B20-motor. Kan n�gon s�ga hur brett ( smalt ) aggrgratet skall vara
> vid f�rtr�ngningen? Det l�r vara s� att ett f�r stort aggregrat ger
> d�lig effekt p� l�ga varv medan ett f�r litet inte kan producera
> tillr�ckligt vid h�ga varvtal. Jag har l�st att lufthastigheten d�r
> skall vara 50 cm/sekund.

Det d�r �r en hel vetenskap, som dessutom har stora outforskade omr�den. ;)

I boken "Gengas -- Svenska erfarenheter fr�n �ren 1939-1945" (1950, s�ljs
genom IVA, www.iva.se, om de har n�gra exemplar kvar. Annars har BEF Press
en engelsk �vers�ttning; leta runt p� www.crest.org, jag minns inte url:en
p� rak arm.)... var var jag? I boken finns ett helt kapitel med
konstruktionsanvisningar f�r aggregat man tyckte fungerade hyfsat d�. Men
som de p�pekar, kan man s�kert bygga aggregaten p� alla varsens vis och
�nd� f� till ett bra aggregat.

Ett begrepp man inf�r i boken �r "h�rdbelastning", vilket �r gasfl�det i
normalkubikmeter (skrivs Nm, ej att f�rv�xla med Newtonmeter), vilket
betyder gasens volym s�som nedkyld till rumstemperatur, dividerat med
h�rdens minsta tv�rsnittsarea. De m�ter h�rdbelastningen i Nm�/cm�h. (f�re
SI-enheternas tid det d�r). F�rkortar man enheten blir det en hastighet.

F�r ett visst aggregat s� har man en �vre och undre gr�ns f�r
h�rdbelastningen. Den �vre inneb�r att tr�kolen stybbar i h�rden; de smulas
s�nder av f�r h�g hastighet. Dessutom inneb�r en h�g h�rdbelastning ett
stort tryckfall �ver aggregatet, vilket f�rs�mrar maximala fyllnadsgraden i
cylindrarna och d�rmed bilens toppeffekt. Den undre medf�r f�r l�ga
temperaturer och reaktionshastigheter, och d�rigenom h�gre tj�rhalter och
dessutom problem med tomg�ng.

Man vill allts� ha ett aggregat vars �vre och undre gr�ns dels �r s�
�tskiljda som m�jligt -- stort effektintervall -- dels skall intervallet
ligga d�r man planerar belasta motorn i fr�ga. En taxibil i stadstrafik
hade st�rre variationer p� belastningen �n en pl�jande traktor, och kr�vde
d�rf�r st�rre anv�ndbart intervall.

Men egentligen hade de ingen strikt vetenskaplig grund f�r att m�ta
"h�rdbelastning"; det var ett m�tt de drog till med f�r att j�mf�ra olika
konstruktioner.

Vidare fanns inte reglerteorin som ingenj�rsvetenskap p� den tiden. Det kan
n�mnas att t.ex. professuren i reglerteori vid Chalmers uppr�ttades f�rst
1956, efter en donation av ingen mindre �n Torsten K�lle, konstrukt�ren av
K�lle-aggregatet (legendariskt tr�kolsaggregat). De hade knappt matematiken
som kr�vs f�r att g�ra grundliga unders�kningar av dynamiska egenskaper hos
ett system. Det �r inte bara kemin som har utvecklats det senaste
halvseklet.

Mellan tummen och pekfingret: tja, 70-100mm diameter kanske?
Bygg h�rden s� att du enkelt kan byta till en annan diameter och pr�va dig
fram.

Munstyckena spelar roll ocks�; total area, diametrar osv. Och annat.

Men s� kan man som sagt bygga aggregat n�stan hur som helst verkar det.
Pelles h�rd ser inte klok ut, men fungerar bra �nd�.
Jag l�ste om en "droskf�rare i G�teborg" under kriget som hade
prim�rluftr�r i koppar (sm�ltpunkt...under 1000�?). Det gick det med.

Ungef�r h�lften av vedgasaggregaten till personbilar under kriget (de
flesta i Sverige k�rde personbilarna p� kolgas) var hemmabyggen. Man kan
lugnt r�kna med att det fanns �tskilliga oortodoxa aggregat som fungerade
fast de egentligen inte borde g�ra det. ;)

>
> I en gammal broschyr fr�n kriget s�g jag att sugfl�kten skall ha en
> kapacitet p� 1,27 kubikmeter ( per minut f�rmodar jag ). Har n�gon
> n�gon synpunkt p� detta.

Fl�kten skall ha tillr�ckligt tryck f�r att �vervinna aggregatets tryckfall
vid tillr�ckligt stort fl�de f�r att v�rma upp h�rden till en s�dan
temperatur att den gas den kan alstra r�cker att dra bilmotorn p� tomg�ng,
utan oacceptabelt stora tj�rhalter, och tillfredsst�llande snabbt.

Men mellan tummen och pekfingret igen: N�got som drar ungef�r som en vanlig
kup�fl�kt r�cker gott. En mycket kraftig och dessutom billig fl�kt (100
sp�nn) �r ju de d�r sm� 12V-dammsugarna man s�ljer som biltillbeh�r. Ett
par r�r eller slang och en hel del silvertejp... ;) Den fl�ktade upp min
bil p� ett par minuter fr�n kallt l�ge.

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#225

From: michael_bladh@...
Date: Mon Jan 15, 2001 3:52 pm
Subject: Re: Generator till B20

michael_bladh@...

--- In gengasdrift@egroups.com, Joacim Persson <joacim@y...> wrote:
> On Thu, 11 Jan 2001 michael_bladh@h... wrote:
>
> > Hej
> >
> > Har t�nkt att bygga ett aggregrat, f�r ved,  till en volvo med
> > B20-motor. Kan n�gon s�ga hur brett ( smalt ) aggrgratet skall
vara
> > vid f�rtr�ngningen? Det l�r vara s� att ett f�r stort aggregrat
ger
> > d�lig effekt p� l�ga varv medan ett f�r litet inte kan producera
> > tillr�ckligt vid h�ga varvtal. Jag har l�st att lufthastigheten
d�r
> > skall vara 50 cm/sekund.
>
> Det d�r �r en hel vetenskap, som dessutom har stora outforskade
omr�den. ;)
>
> I boken "Gengas -- Svenska erfarenheter fr�n �ren 1939-1945" (1950,
s�ljs
> genom IVA, www.iva.se, om de har n�gra exemplar kvar. Annars har BEF
Press
> en engelsk �vers�ttning; leta runt p� www.crest.org, jag minns inte
url:en
> p� rak arm.)... var var jag? I boken finns ett helt kapitel med
> konstruktionsanvisningar f�r aggregat man tyckte fungerade hyfsat
d�. Men
> som de p�pekar, kan man s�kert bygga aggregaten p� alla varsens vis
och
> �nd� f� till ett bra aggregat.
>
> Ett begrepp man inf�r i boken �r "h�rdbelastning", vilket �r
gasfl�det i
> normalkubikmeter (skrivs Nm, ej att f�rv�xla med Newtonmeter),
vilket
> betyder gasens volym s�som nedkyld till rumstemperatur, dividerat
med
> h�rdens minsta tv�rsnittsarea. De m�ter h�rdbelastningen i Nm�/cm�h.
(f�re
> SI-enheternas tid det d�r). F�rkortar man enheten blir det en
hastighet.
>
> F�r ett visst aggregat s� har man en �vre och undre gr�ns f�r
> h�rdbelastningen. Den �vre inneb�r att tr�kolen stybbar i h�rden; de
smulas
> s�nder av f�r h�g hastighet. Dessutom inneb�r en h�g h�rdbelastning
ett
> stort tryckfall �ver aggregatet, vilket f�rs�mrar maximala
fyllnadsgraden i
> cylindrarna och d�rmed bilens toppeffekt. Den undre medf�r f�r l�ga
> temperaturer och reaktionshastigheter, och d�rigenom h�gre
tj�rhalter och
> dessutom problem med tomg�ng.
>
> Man vill allts� ha ett aggregat vars �vre och undre gr�ns dels �r s�
> �tskiljda som m�jligt -- stort effektintervall -- dels skall
intervallet
> ligga d�r man planerar belasta motorn i fr�ga. En taxibil i
stadstrafik
> hade st�rre variationer p� belastningen �n en pl�jande traktor, och
kr�vde
> d�rf�r st�rre anv�ndbart intervall.
>
> Men egentligen hade de ingen strikt vetenskaplig grund f�r att m�ta
> "h�rdbelastning"; det var ett m�tt de drog till med f�r att j�mf�ra
olika
> konstruktioner.
>
> Vidare fanns inte reglerteorin som ingenj�rsvetenskap p� den tiden.
Det kan
> n�mnas att t.ex. professuren i reglerteori vid Chalmers uppr�ttades
f�rst
> 1956, efter en donation av ingen mindre �n Torsten K�lle,
konstrukt�ren av
> K�lle-aggregatet (legendariskt tr�kolsaggregat). De hade knappt
matematiken
> som kr�vs f�r att g�ra grundliga unders�kningar av dynamiska
egenskaper hos
> ett system. Det �r inte bara kemin som har utvecklats det senaste
> halvseklet.
>
> Mellan tummen och pekfingret: tja, 70-100mm diameter kanske?
> Bygg h�rden s� att du enkelt kan byta till en annan diameter och
pr�va dig
> fram.
>
> Munstyckena spelar roll ocks�; total area, diametrar osv. Och annat.
>
> Men s� kan man som sagt bygga aggregat n�stan hur som helst verkar
det.
> Pelles h�rd ser inte klok ut, men fungerar bra �nd�.
> Jag l�ste om en "droskf�rare i G�teborg" under kriget som hade
> prim�rluftr�r i koppar (sm�ltpunkt...under 1000�?). Det gick det
med.
>
> Ungef�r h�lften av vedgasaggregaten till personbilar under kriget
(de
> flesta i Sverige k�rde personbilarna p� kolgas) var hemmabyggen. Man
kan
> lugnt r�kna med att det fanns �tskilliga oortodoxa aggregat som
fungerade
> fast de egentligen inte borde g�ra det. ;)

OK d� testar jag 80 mm fr�n b�rjan. Det g�r ju alltid att slipa upp
den senare vid behov. Men, under sj�lva h�rdk�rnan, skall "r�ret" ner
till rosten vara just som ett r�r, d. v. s. cylindriskt som p� ett
Imbert-agg. eller skall det utvidga sig. Om det utvidgar sig s� borde
v�l gashastigheten avta desto l�ngre ner mot rosten som den kommer. P�
de flesta papper som jag har ( jag har kommit �ver Patentverkets
material p� detta omr�de, bl. a. ett antal broschyrer fr�n
Ostermansutst�llningen 1941. Materialet skulle kastas, morr!!, det var
en ren slump att jag r�kade f� syn p� det! ) s� utvidgar sig r�ret
relativt kraftigt ner mot rosten.

Apr�p� rosten, hur l�ngt ner fr�n h�rdk�rnan skall den placeras och
hur stora h�l b�r det vara i den?

Prim�rluftr�r i koppar, nja, jag h�ller mig nog till j�rnr�r men d�
borde de ju h�lla i allafall. Den sammanlagda arean p� prim�rluftr�ren
b�r v�l vara lika stor som r�ret ut fr�n generatorn mot motorn
>
> >
> > I en gammal broschyr fr�n kriget s�g jag att sugfl�kten skall ha
en
> > kapacitet p� 1,27 kubikmeter ( per minut f�rmodar jag ). Har n�gon
> > n�gon synpunkt p� detta.
>
> Fl�kten skall ha tillr�ckligt tryck f�r att �vervinna aggregatets
tryckfall
> vid tillr�ckligt stort fl�de f�r att v�rma upp h�rden till en s�dan
> temperatur att den gas den kan alstra r�cker att dra bilmotorn p�
tomg�ng,
> utan oacceptabelt stora tj�rhalter, och tillfredsst�llande snabbt.
>
> Men mellan tummen och pekfingret igen: N�got som drar ungef�r som en
vanlig
> kup�fl�kt r�cker gott. En mycket kraftig och dessutom billig fl�kt
(100
> sp�nn) �r ju de d�r sm� 12V-dammsugarna man s�ljer som biltillbeh�r.
Ett
> par r�r eller slang och en hel del silvertejp... ;) Den fl�ktade upp
min
> bil p� ett par minuter fr�n kallt l�ge.

En sugfl�kt b�r v�l placeras strax innan motorn d. v. s. efter
kylaren; heta gaser in i fl�kten l�ter inget vidare. En l�mplig
placering borde d� vara strax innan sekund�rluftsinsuget eller...?
>
>
> MVH  Micke
> -
> main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
>   -- David Korn

#226

From: Markus Almroth <markus.almroth@...>
Date: Tue Jan 16, 2001 6:45 am
Subject: Re: Re: Generator till B20

markus.almroth@...

> En sugfl�kt b�r v�l placeras strax innan motorn d. v. s. efter
> kylaren; heta gaser in i fl�kten l�ter inget vidare. En l�mplig
> placering borde d� vara strax innan sekund�rluftsinsuget eller...?

Det beror p� vad du har f�r reningsanl�ggning. Om du renar med
glasfiberdukar (rekommenderas) b�r du ha sugflakten placerad
f�re dem i gasfl�det eftersom gasen i b�rjan inneh�ller mycket
fukt som kan kondensera p� dukarna och t�ppa till dem.

Om du d�remot har n�gon rening som anv�nder fukten som
reningsmedia �r det b�ttre att placera fl�kten efter renings-
anl�ggningen f�r att f� s� att s�ga initialfukt...

/Markus Almroth

=====
-------------------------------------------
Markus Almroth
tel:  46-60-61 88 85
gsm:  46-70-310 17 70
fax:  46-70-612 56 07

__________________________________________________
Do You Yahoo!?
Get email at your own domain with Yahoo! Mail.
http://personal.mail.yahoo.com/

#227

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Wed Jan 17, 2001 5:31 pm
Subject: renare

joacim@...

On Mon, 15 Jan 2001, Markus Almroth wrote:

>
> > En sugfl�kt b�r v�l placeras strax innan motorn d. v. s. efter
> > kylaren; heta gaser in i fl�kten l�ter inget vidare. En l�mplig
> > placering borde d� vara strax innan sekund�rluftsinsuget eller...?
>
> Det beror p� vad du har f�r reningsanl�ggning. Om du renar med
> glasfiberdukar (rekommenderas) b�r du ha sugflakten placerad
> f�re dem i gasfl�det eftersom gasen i b�rjan inneh�ller mycket
> fukt som kan kondensera p� dukarna och t�ppa till dem.

Vad f�r slags glasfiberdukar k�r ni andra med, som har det?
�r det v�v, typ v�ggv�v, eller n�got annat?

Jag kn�kade i en m� s�dan d�r glasfibermatta man g�r plastb�tar av, i brist
p� annat. Men det h�ller ju inte ihop.

Till saken h�r att jag har satt renaren mellan v�rmev�xlaren och kylaren.
Gasen �r d�r s�pass varm att den �r torr, men kan nog h�lla bort�t en
300�C. (har inte m�tt) N�r jag hade luftl�cka i den heta delen av
v�rmev�xlaren, blev det s� varmt p� en fl�ck att glasfibret sm�lte. Men
d� var till och med �ndan av v�rmev�xlaren r�dgl�dgad. ;)

Annars s�g jag i n�gon popul�rvetenskaplig tidskrift p� biblioteket, att
n�gra forskare tagit fram ett material f�r rening av sot i dieselavgaser.
Det var ett slags keramikskum som ledde elektrisk str�m. Tanken var att
sotet skulle fastna i porerna och emellan�t br�nnas bort genom att filtret
upphettades till 800�C varvid sotpartiklarna brann upp tillsammans med
syret i dieselavgaserna. (dieselmotorerna g�r ju med rej�lt luft�verskott
vid l�ga belastningar)

Nu har man f�rst�s, f�rhoppningsvis, inte n�got syre i gengasen �nda bak
vid filtret, men det skulle ju g� att shunta f�rbi filtret tillf�lligt, och
fl�kta luft genom filtret i fr�ga, eller br�nna rent det efter k�rning.

Det l�r naturligtvis ta flera �r innan det kommer ut p� marknaden.

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#228

From: Markus Almroth <markus.almroth@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 6:50 am
Subject: Re: renare

markus.almroth@...

> Vad f�r slags glasfiberdukar k�r ni andra med, som har det?
> �r det v�v, typ v�ggv�v, eller n�got annat?
Det finns ett f�retag nere i Sk�ne som s�ljer speciell glasfiber-
filterv�v som t�l 800 grader. Det finns b�de 'naturell' och
teflonbehandlad. SMP k�r sj�lva med den obehandlade. Grejjen �r
att om man placerar en renare med s�dana dukar n�rmast generatorn,
s� beh�ver man ingen annan rening.

Studier som bl.a. BEF har gjort visar att en gengasmatad dieselmotor
med en s�dan renare f�r l�ngre livsl�ngd �n om man k�rde den p�
ren diesel.

/Markus Almroth
http://www.gengas.nu/

=====
-------------------------------------------
Markus Almroth
tel:  46-60-61 88 85
gsm:  46-70-310 17 70
fax:  46-70-612 56 07

__________________________________________________
Do You Yahoo!?
Get email at your own domain with Yahoo! Mail.
http://personal.mail.yahoo.com/

#229

From: "Michael Bladh" <michael_bladh@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 9:30 am
Subject: Re: renare

michael_bladh@...

--- In gengasdrift@egroups.com, Joacim Persson <joacim@y...> wrote:
> On Mon, 15 Jan 2001, Markus Almroth wrote:
>
> >
> > > En sugfl�kt b�r v�l placeras strax innan motorn d. v. s. efter
> > > kylaren; heta gaser in i fl�kten l�ter inget vidare. En l�mplig
> > > placering borde d� vara strax innan sekund�rluftsinsuget
eller...?
> >
> > Det beror p� vad du har f�r reningsanl�ggning. Om du renar med
> > glasfiberdukar (rekommenderas) b�r du ha sugflakten placerad
> > f�re dem i gasfl�det eftersom gasen i b�rjan inneh�ller mycket
> > fukt som kan kondensera p� dukarna och t�ppa till dem.
>
> Vad f�r slags glasfiberdukar k�r ni andra med, som har det?
> �r det v�v, typ v�ggv�v, eller n�got annat?
>
> Jag kn�kade i en m� s�dan d�r glasfibermatta man g�r plastb�tar av,
i brist
> p� annat. Men det h�ller ju inte ihop.

***

I brist p� 800C:s fr�n Sk�ne s� finns det en glasfiberv�v p�
plantskolor m. m. ( Weibulls ) som anv�nds till att t�cka �ver
tr�dg�rdsland tidigt p� v�ren. N�r solen lyser p� v�ven s� skall den
goe v�rmen och fukten stanna kvar under s� att det b�rjar v�xa trots
att det egentligen �r f�r kallt. Men den kan ju inte vara helt t�t, d�
skulle man ju kunna anv�nda vanlig plast. Den borde ( ytterligare ett
borde ) vara synnerligen finmaskig men det �r ju inte s�kert att den
�r l�mplig f�r det.

Michael

#230

From: "Michael Bladh" <michael_bladh@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 9:32 am
Subject: � & B i Skara

michael_bladh@...

Finns det fortfarande "tryckkokare" till f�rs�ljning p� � & B i Skara?

Michael

#231

From: Markus Almroth <markus.almroth@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 9:38 am
Subject: Re: Re: renare

markus.almroth@...

>
> I brist p� 800C:s fr�n Sk�ne s� finns det en glasfiberv�v p�
> plantskolor m. m. ( Weibulls ) som anv�nds till att t�cka �ver
> tr�dg�rdsland tidigt p� v�ren. N�r solen lyser p� v�ven s� skall den
> goe v�rmen och fukten stanna kvar under s� att det b�rjar v�xa trots
> att det egentligen �r f�r kallt. Men den kan ju inte vara helt t�t,
> d�
> skulle man ju kunna anv�nda vanlig plast. Den borde ( ytterligare ett
>
> borde ) vara synnerligen finmaskig men det �r ju inte s�kert att den
> �r l�mplig f�r det.
>
> Michael

Jag har adress och telefonnummer till firman hemma, jag skickar
ut den h�r senare. Det var inga stora pengar det handlade om,
250 sp�nn/m2 eller n�got i den stilen och det beh�vs nog inte mer
�n 1,5 - 2 m2 f�r en personbil.

Det luriga �r att g�ra en renare som �r enkel att reng�ra, tar
lite plats och som �r l�tt att tillverka. N�gon form av dragspels-
modell �r nog att f�redra. De som tillverkar liknande filter syr
in en grafittr�d l�ngs kanten p� filterduken och kl�mmer fast den
med en ram. Oftast anv�nder de filterp�sar i standardstorlekar, men
jag tror att det blir lite komplicerat f�r gengasdrift. Jag har
funderat p� att sy en l�ng 'remsa' med grafittr�dar som n�mnts
som man sp�nner in i en dragspelsformad ram. Problemet �r bara
att komma p� n�got s�tt att h�lla is�r duken n�r det blir tryck
p� ena sidan utan att det blir f�r stort mekaniskt slitage.

/Markus Almroth

=====
-------------------------------------------
Markus Almroth
tel:  46-60-61 88 85
gsm:  46-70-310 17 70
fax:  46-70-612 56 07

__________________________________________________
Do You Yahoo!?
Get email at your own domain with Yahoo! Mail.
http://personal.mail.yahoo.com/

#232

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 5:58 pm
Subject: Re: renare

joacim@...

On Wed, 17 Jan 2001, Markus Almroth wrote:

> Det finns ett f�retag nere i Sk�ne som s�ljer speciell glasfiber-
> filterv�v som t�l 800 grader. Det finns b�de 'naturell' och
> teflonbehandlad. SMP k�r sj�lva med den obehandlade. Grejjen �r
> att om man placerar en renare med s�dana dukar n�rmast generatorn,
> s� beh�ver man ingen annan rening.

Vad heter f�retaget?

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#233

From: "lars toreson" <lars.toreson@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 6:53 pm
Subject: filter

lars.toreson@...

hej p� er jag vet ett f�retag i stockholm som s�ljer glasfiberv�vs filter till gas annl�ggningar o dom syr eff �nske m�l nord filter ab 084412400. har sj�lv byggt en renare av ett gammalt f�rg trick fat som f�rl�ngdes o har ett perforerat r�r som jag tr�r p� filtret som en strumpa l�ser fasr med en vanlig slang klamma.mvh lasse toreson

Reply | Messages in this Topic (1)

#234

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 6:11 pm
Subject: Re: � & B i Skara

joacim@...

On Thu, 18 Jan 2001, Michael Bladh wrote:

> Finns det fortfarande "tryckkokare" till f�rs�ljning p� � & B i Skara?

Du menar kanske kantinerna p� 70 liter? (De har s�lt s�dana d�r �ngpannor
man hade i trossen ocks�. ;)
Inte h�romdagen i alla fall.  Men de hade ett par stycken f�re jul, s�
de kanske tar in emellan�t. (Men /vad/ g�r de som inte bygger
gengasaggregat med de d�r byttorna? hmm.. hmm..)

Men kolla n�rmaste �verskottslager annars.

Man kan torka ved i en potatiskorg ovanp� skorstenen f�r �vrigt. Det har
inte tagit eld �n i alla fall, peppar peppar.

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#235

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Thu Jan 18, 2001 6:33 pm
Subject: Re: Re: renare

joacim@...

On Thu, 18 Jan 2001, Markus Almroth wrote:

>
> Jag har adress och telefonnummer till firman hemma, jag skickar
> ut den h�r senare. Det var inga stora pengar det handlade om,
> 250 sp�nn/m2 eller n�got i den stilen och det beh�vs nog inte mer
> �n 1,5 - 2 m2 f�r en personbil.

Ah!

>
> Det luriga �r att g�ra en renare som �r enkel att reng�ra, tar
> lite plats och som �r l�tt att tillverka. N�gon form av dragspels-
> modell �r nog att f�redra. De som tillverkar liknande filter syr
> in en grafittr�d l�ngs kanten p� filterduken och kl�mmer fast den
> med en ram. Oftast anv�nder de filterp�sar i standardstorlekar, men
> jag tror att det blir lite komplicerat f�r gengasdrift. Jag har
> funderat p� att sy en l�ng 'remsa' med grafittr�dar som n�mnts
> som man sp�nner in i en dragspelsformad ram. Problemet �r bara
> att komma p� n�got s�tt att h�lla is�r duken n�r det blir tryck
> p� ena sidan utan att det blir f�r stort mekaniskt slitage.

Jag skulle nog, n�r (inte "om") jag bygger om filtret, bygga det
cylindriskt, s� att ytterdelen fungerar som en primitiv cyklon.
Filtret skall d�, t�nker jag mig, kunna lyftas ur upp�t, och diverse stybb
och sot plockas ur nedtill, som p� en cyklon. L�mpligast �r d� kanske att
vecka duken mellan tvenne perforerade r�r eller r�rformade n�t. Man m�ste
t�ta det i �ndarna p� n�got s�tt, och f�r det kanske det kr�vs n�got
l�mpligt v�rmet�ligt bindemedel, vattenglas t.ex.

Men jag vill f� in v�rmev�xlaren d�r n�gonstans, och om filtret/cyklonen
blir f�r h�gt, blir det lurigt att isolera utr�ret ordentligt. Om
v�rmev�xlaren skall sitta /efter/ renaren, vilket vore till f�rdel f�r att
h�lla v�rmev�xlaren ren fr�n sot, s� f�r man ju inte tappa n�gon v�rme i
filtret. Den gamla cyklonen tog bort�t en meter i h�jd, och f�r n�rvarande
har jag bara en halvmeter "varm del". Byttan sticker upp ovanp�.

� andra sidan t�nkte jag n�sta aggregat skall bli n�stan helt isolerat, och
bara har en kondensor f�r br�nsletanksfukten exponerad f�r v�der och vind.
Jag t�nkte pr�va Lutz' id�er, se. Det blir mycket pryttlar med v�rmev�xlare
hit och dit och tv� kylare. Men det f�r bli till sommaren.

En kompis som jobbar p� MILO-verkstaden n�mnde att de skulle kasta en massa
luftfilter till stridsvagnar. Jag bad honom f�rs�ka r�dda n�gra om han
kunde. Sj�lva filtren (papper troligen) kanske inte �r mycket att ha, men
byttorna kan ju vara anv�ndbara. De var visst n�gon halvmeter h�ga
cylindrar.

Pelle k�r h�rt med rostfria skurbollar annars; finns i st�d&disk-hyllorna i
var och varannan livsmedelsbutik.

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#236

From: "Michael Bladh" <michael_bladh@...>
Date: Fri Jan 19, 2001 10:23 am
Subject: Re: renare

michael_bladh@...

--- In gengasdrift@egroups.com, Joacim Persson <joacim@y...> wrote:
> On Thu, 18 Jan 2001, Markus Almroth wrote:
>
> >
> > Jag har adress och telefonnummer till firman hemma, jag skickar
> > ut den h�r senare. Det var inga stora pengar det handlade om,
> > 250 sp�nn/m2 eller n�got i den stilen och det beh�vs nog inte mer
> > �n 1,5 - 2 m2 f�r en personbil.
>
> Ah!
>
> >
> > Det luriga �r att g�ra en renare som �r enkel att reng�ra, tar
> > lite plats och som �r l�tt att tillverka. N�gon form av dragspels-
> > modell �r nog att f�redra. De som tillverkar liknande filter syr
> > in en grafittr�d l�ngs kanten p� filterduken och kl�mmer fast den
> > med en ram. Oftast anv�nder de filterp�sar i standardstorlekar,
men
> > jag tror att det blir lite komplicerat f�r gengasdrift. Jag har
> > funderat p� att sy en l�ng 'remsa' med grafittr�dar som n�mnts
> > som man sp�nner in i en dragspelsformad ram. Problemet �r bara
> > att komma p� n�got s�tt att h�lla is�r duken n�r det blir tryck
> > p� ena sidan utan att det blir f�r stort mekaniskt slitage.
>
> Jag skulle nog, n�r (inte "om") jag bygger om filtret, bygga det
> cylindriskt, s� att ytterdelen fungerar som en primitiv cyklon.
> Filtret skall d�, t�nker jag mig, kunna lyftas ur upp�t, och diverse
stybb
> och sot plockas ur nedtill, som p� en cyklon. L�mpligast �r d�
kanske att
> vecka duken mellan tvenne perforerade r�r eller r�rformade n�t. Man
m�ste
> t�ta det i �ndarna p� n�got s�tt, och f�r det kanske det kr�vs n�got
> l�mpligt v�rmet�ligt bindemedel, vattenglas t.ex.
>
> Men jag vill f� in v�rmev�xlaren d�r n�gonstans, och om
filtret/cyklonen
> blir f�r h�gt, blir det lurigt att isolera utr�ret ordentligt. Om
> v�rmev�xlaren skall sitta /efter/ renaren, vilket vore till f�rdel
f�r att
> h�lla v�rmev�xlaren ren fr�n sot, s� f�r man ju inte tappa n�gon
v�rme i
> filtret. Den gamla cyklonen tog bort�t en meter i h�jd, och f�r
n�rvarande
> har jag bara en halvmeter "varm del". Byttan sticker upp ovanp�.
>
> � andra sidan t�nkte jag n�sta aggregat skall bli n�stan helt
isolerat, och
> bara har en kondensor f�r br�nsletanksfukten exponerad f�r v�der och
vind.
> Jag t�nkte pr�va Lutz' id�er, se. Det blir mycket pryttlar med
v�rmev�xlare
> hit och dit och tv� kylare. Men det f�r bli till sommaren.
>
> En kompis som jobbar p� MILO-verkstaden n�mnde att de skulle kasta
en massa
> luftfilter till stridsvagnar. Jag bad honom f�rs�ka r�dda n�gra om
han
> kunde. Sj�lva filtren (papper troligen) kanske inte �r mycket att
ha, men
> byttorna kan ju vara anv�ndbara. De var visst n�gon halvmeter h�ga
> cylindrar.
>
> Pelle k�r h�rt med rostfria skurbollar annars; finns i
st�d&disk-hyllorna i
> var och varannan livsmedelsbutik.

Jag s�g i en gammal broschyr fr�n kriget en reningsanl�ggning d�r
filterdukarna satt uppsp�nda p� ramar och sen s� satt det ett antal
ramar efter varandra i en l�dda, ungef�r som diabilder i sin ask. Vid
reng�ring s� lossades locket och ramarna togs ut, knackades mot n�got
s� att sotet f�ll av och sattes in igen. Kruxet �r kanske att f� det
t�tt vid kanterna. � andra sidan s� skulle man d� kunna ha olika
grovlek p� filterdukarna; det kan b�rja med ett grovt och bli allt
finare.

Ja, man skulle ju till och med kunna g�ra det som en kasett; alla
f�ljer med upp samtidigt och s� byter man bara sj�lva duken i
respektive ram n�r den har blivit alltf�r r�ten.

Appr�p� cykloner, jag har grunnat p� om det inte skulle kunna vara
m�jligt att t�mma en cyklon automatiskt under g�ng. En liten
luftstr�m g�r in i botten och suger ut sotet ut i det fria. Luften f�r
ju inte blanda sig med gasen f�rst�ss...K�lle-aggr. hade ju n�got
liknande om jag inte minns fel fast d� s�gs v�l sotet in i aggr. igen.

En annan sak... Automatisk minskning av h�rden under g�ng ( tomg�ng
exempelvis ) vore onekligen tackn�mligt. Ett s�tt som jag har funderat
p� vore att ha en konformad st�lkon som underifr�n kan tryckas eller
kanske hellre skruvas upp i h�rden f�r att p� s� vis minska arean Det
finns rostfria konskruvar som anv�nds i vedklyvar ( f. �. en farlig
vedklyvskonstruktion ).

En annan variant vore att konstruera h�rdk�rnan som ing�ngen till en
pennv�ssare ( gammal skolmodell ). Ni vet, n�r man skulle s�tta i
pennan i v�ssaren s� tryckte man p� tv� sm� armar och "penn�ppningen"
�ppnade sig ungef�r som slutaren i en kamera.

MVH/Michael

#237

From: Markus Almroth <markus.almroth@...>
Date: Fri Jan 19, 2001 12:32 pm
Subject: Re: Re: renare

markus.almroth@...

> Jag s�g i en gammal broschyr fr�n kriget en reningsanl�ggning d�r
> filterdukarna satt uppsp�nda p� ramar och sen s� satt det ett antal
> ramar efter varandra i en l�dda, ungef�r som diabilder i sin ask. Vid
>
> reng�ring s� lossades locket och ramarna togs ut, knackades mot n�got
>
> s� att sotet f�ll av och sattes in igen. Kruxet �r kanske att f� det
> t�tt vid kanterna. � andra sidan s� skulle man d� kunna ha olika
> grovlek p� filterdukarna; det kan b�rja med ett grovt och bli allt
> finare.
Kvaliteten p� dagens filterdukar �r s� h�g att det inte �r n�dv�ndigt.

>
> Ja, man skulle ju till och med kunna g�ra det som en kasett; alla
> f�ljer med upp samtidigt och s� byter man bara sj�lva duken i
> respektive ram n�r den har blivit alltf�r r�ten.
Glasfiberduken har v�ldigt l�ng livsl�ngd, men det �r en bra princip.
>
> Appr�p� cykloner, jag har grunnat p� om det inte skulle kunna vara
> m�jligt att t�mma en cyklon automatiskt under g�ng. En liten
> luftstr�m g�r in i botten och suger ut sotet ut i det fria. Luften
> f�r
Jag har sett skisser p� l�sningar med n�got de kallar f�r stj�rn-
ventil. En stj�rnformad profil som ligger i en cylinder med en
sk�ra uppslitsad p� var sida. N�r insatsen roterar fylls det �vre
facket med aska och sv�nger rund och sl�pps ut p� undersidan.
Problemet �r v�l att f� insatsen att sluta t�tt mot cylindern.

> p� vore att ha en konformad st�lkon som underifr�n kan tryckas eller
> kanske hellre skruvas upp i h�rden f�r att p� s� vis minska arean Det
>
> finns rostfria konskruvar som anv�nds i vedklyvar ( f. �. en farlig
> vedklyvskonstruktion ).
Iden �r tilltalande, men jag tror att n�rvaron av konen skulle kyla
ner h�rden s� mycket att man skulle f�rlora p� alltihop. Det finns
andra mycket bra l�sningar p� hur man br�nner tj�ran i efterhand.
L�s BEFs Handbok om gengassystem, den �r bra.

Mvh
/Markus Almroth

=====
-------------------------------------------
Markus Almroth
tel:  46-60-61 88 85
gsm:  46-70-310 17 70
fax:  46-70-612 56 07

__________________________________________________
Do You Yahoo!?
Get email at your own domain with Yahoo! Mail.
http://personal.mail.yahoo.com/

#238

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Fri Jan 19, 2001 6:19 pm
Subject: Re: Re: renare

joacim@...

On Fri, 19 Jan 2001, Markus Almroth wrote:

> Jag har sett skisser p� l�sningar med n�got de kallar f�r stj�rn-
> ventil. En stj�rnformad profil som ligger i en cylinder med en
> sk�ra uppslitsad p� var sida. N�r insatsen roterar fylls det �vre
> facket med aska och sv�nger rund och sl�pps ut p� undersidan.
> Problemet �r v�l att f� insatsen att sluta t�tt mot cylindern.

Jag har sett dem med egna �gon jag! ;) Men det var p� cykloner som var fr�n
2 till flera meter h�ga, i en silo jag sommarjobbade (h�st-, snarare) under
flera �r. Vi kallade dem "dammslussar". De hade s�vitt jag minns ingen
s�rskild t�tning, utan var helt enkelt tillverkade med tillr�cklig
passform. Dock har jag f�r mig att n�gon modell hade borstar p�
slusshjulet, eller om det var p� tratten ned till detsamma.

Men hur mycket sot talar vi om h�r? N�r jag k�rde med cyklonrenare p�
343:an, s� r�rde det sig om en "grabbn�ve" sot, n�gra deciliter p� sin
h�jd, efter n�got tiotal mils k�rning. Allts� minst ett par fyllningar --
man m�ste ju �nd� stanna och fylla p� ved och t�mma ur kondens emellan�t.
Man kan ju ha en sotl�da p� n�gra liter, s� det r�cker ett tag.
Vad skall man f�r �vrigt g�ra med sotet n�r det l�mnar slussen? Jag har
f�tt ut gl�dande sot ur den sotcyklonen jag k�rde med p� 343:an. Det kanske
inte �r s� bra att sl�ppa ut det p� v�gen utan att ha koll p� det. :P

En sak jag hade lite problem med var att det i neddelen p� cyklonen g�rna
ville kondensera ut vatten tillsammans med sotet. D� faller det inte ur av
sig sj�lvt. F�r det mesta r�ckte det att knacka p� cyklonen, men ibland var
man tvungen att peta ur sotkakorna. Det hade kanske r�ckte med att isolera
neddelen.

Ungef�r samma fenomen kunde man f� i dammslussarna i de stora
dammcyklonerna i silon. Ibland f�ngade en cyklon upp mer damm (och agnar,
och halm och m�llor och fan vet vad) �n vad dammslussen hann mata ut, och
ibland satte sig helt enkelt skiten i fickorna i dammslussen. Det �r fullt
m�jligt att fylla n�stan en hel cyklon med damm innan man m�rker att n�got
�r galet. (kubikmetrar med kliande ot�ckt korndamm)

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#239

From: Joacim Persson <joacim@...>
Date: Fri Jan 19, 2001 7:38 pm
Subject: Re: Re: renare

joacim@...

On Fri, 19 Jan 2001, Michael Bladh wrote:

> Appr�p� cykloner, jag har grunnat p� om det inte skulle kunna vara
> m�jligt att t�mma en cyklon automatiskt under g�ng. En liten
> luftstr�m g�r in i botten och suger ut sotet ut i det fria. Luften f�r
> ju inte blanda sig med gasen f�rst�ss...K�lle-aggr. hade ju n�got
> liknande om jag inte minns fel fast d� s�gs v�l sotet in i aggr. igen.

Ja just det. Han matade tillbaka stybb med avgasinblandningen.
(Torsten K�lles egen artikel finns f�r �vrigt upplagd p�
http://www.hotel.ymex.net/~s-20222/gengas/)

>
> En annan sak... Automatisk minskning av h�rden under g�ng ( tomg�ng
> exempelvis ) vore onekligen tackn�mligt. Ett s�tt som jag har funderat
> p� vore att ha en konformad st�lkon som underifr�n kan tryckas eller
> kanske hellre skruvas upp i h�rden f�r att p� s� vis minska arean Det
> finns rostfria konskruvar som anv�nds i vedklyvar ( f. �. en farlig
> vedklyvskonstruktion ).
>
> En annan variant vore att konstruera h�rdk�rnan som ing�ngen till en
> pennv�ssare ( gammal skolmodell ). Ni vet, n�r man skulle s�tta i
> pennan i v�ssaren s� tryckte man p� tv� sm� armar och "penn�ppningen"
> �ppnade sig ungef�r som slutaren i en kamera.

Jag har inget som helst problem med tomg�ngen, �tminstone inte med
dynamiken, men har tidigare funderat p� variabel h�rdform (f�r tj�ran). Det
blir enklare om man kan ha en h�rd som �r rektangul�r snarare �n rund, men
d� kanske man f�r andra problem. N�gon av v�ra finska gengas�kare p� listan
hade v�l en fyrkantig h�rd till att b�rja med?

�ven munstyckenas storlek har betydelse, s�ger Gengasboken. Men det �r ju
enklare att f� till variabel area/lufthastighet p� dem �n i h�rdk�rnan.

Jag betraktar f�r �vrigt aggregatets dynamik mest som ett problem relaterat
till gasfl�de fr�n vedmagasin till och igenom h�rden.  Tv� saker kan alstra
ett tryck och d�rmed ett fl�de av gas (utveckling av gasformigt �mne, �nga
eller annat, vilket m�ste ta v�gen n�gonstans) ur br�nslet ovanf�r h�rden:

1. Vatten�nga som kokar ur torkande ved.
2. Diverse gaser fr�n kolningen.

�nga.
De tidiga vedaggregaten med helmantel och ingen prim�rkondensering
(kondensering av gaser fr�n br�nslemagasinet) alls, hade stora problem med
tomg�ngsegenskaperna och �ven den s.k. eftergasningen, vilken kunde vara
upp�t 20 minuter. Eftergasningen utg�r naturligtvis ett riskmoment.

Det �r ju klart att om man v�rmer upp 200 liter ved till 100�C, s� kokar
vattnet ur all ved p� en g�ng. Vedmagasinet blir en tryckkokare,
s�rskilt om generatorn k�rdes h�rt ett tag. N�r s� belastningen drogs ned
till tomg�ng, s� fortsatte vedfukten att koka bort, och vatten�ngan gick ut
genom h�rden. Ju mer �nga som alstras, desto mindre luft kan sugas in, vid
samma gasfl�de ut. Eftersom det inte heller kommer n�got kv�ve ur veden, s�
blir gasen energirikare, f�raren st�ller ned blandaren, och �n mindre gas
sugs ur aggregatet, och �n mer vatten�nga g�r genom h�rden osv.
Vattengasreaktionen �r dock som bekant helt endoterm (f�rbrukar v�rme) och
h�rden kallnar av efter hand till den blir s� kall att den helt enkelt inte
fungerar. Rent reglerteoretiskt har man d� en h�g f�rst�rkning (skarpare
gas ju varmare h�rd), kombinerat med en tidsf�rdr�jning (mycket kokande ved
som inte slutar koka bara f�r att man drar ned belastningen), vilket
reglerteorin l�r oss �r ett utm�rkt s�tt att konstruera ett oscillerande
eller instabilt (kaotiskt) system. ;)

Kolningsgaser. (�nga, tj�ra, CO, CO2, v�te, �ttika, metanol...)

Ungef�r samma sak blir det med kolningsgaserna. De inneh�ller en hel del
vatten�nga (s.k. kemiskt bundet vatten) och diverse br�nnbara eller
reducer- och krackningsbara gaser, men knappast n�got kv�ve eller syre. Mer
kolande ved, energirikare gas, men kallare h�rd(?).

�ven kolningen har en slags tidsf�rdr�jning i det att (torrt) tr� som v�l
har b�rjat sj�lvkola, kolar p� tills det �r tr�kol.  Kolningen �r exoterm
(bildar v�rme), kr�ver inget yttre syre och f�der s� att s�ga sig sj�lv.
Det enda s�ttet att avbryta kolningsprocessen �r att kyla ned br�nslet
(�tminstone under 300�), vilket sker i t.ex. fuktig ved d� det fysiskt
bundna vattnet f�r�ngas ur tr�et. Innan allt vatten kokat bort i den okolade
delen av en kolande tr�bit, ligger temperaturen vid 100� (i den delen),
vilket �r f�r kallt f�r att kolningsprocessen skall komma ig�ng. J�mf�r med
hur en torr tr�bit brinner med hur en fuktig dito brinner: I en torr vedbit
sprider sig l�gan snabbt �ver hela vedbiten, i en fuktig kan man ha
gl�dande kol i ena �nden, och op�verkat tr� i den andra.

Att man f�r problem med dynamiken med f�r fuktig ved i en klassisk
helmantlad Imbert �r ju redan k�nt (de kunde knappt g� p� tomg�ng, och inte
heller p� annat �n v�ltorkad ved), men jag misst�nker att �ven alltf�r torr
ved kan ge problem, d� kanske snarare med tj�ra fr�n kolningen, men �ven i
viss m�n med dynamiken, om f�r stor vedmassa kolar p� en g�ng.

En l�sning �r att inte v�rma upp st�rre br�nslevolym �n n�dv�ndigt
Detta inneb�r att kolningen m�ste g� snabbare, men detta g�r ocks� i sin
tur kolen fastare i konsistensen (mindre stybb), s� det �r ju bara en
f�rdel. Dock m�ste br�nslestyckena hinna v�rmas upp tillr�ckligt snabbt,
vilket begr�nsar den n�dv�ndiga kolande vedvolymen ned�t. Stark f�rv�rming
av prim�rluften med h�g oxidationstemperatur torde vara ett s�tt att
koncentrera kolningen till en mindre m�ngd, f�rutsatt att veden inte �r f�r
varm redan l�ngre upp.

Ett annat s�tt �r att kondensera ut vatten m.m. i toppen, dvs eliminera
�ngfl�det genom h�rden. Detta gjordes av Lutz och p� Monoratorn, samt p�
andra vedgasgeneratorer med liknande konstruktioner.

En hypotes jag har �r ocks� att fl�det av �nga och andra gaser /upp�t/
hj�lper till att v�rma br�nslet strax ovanf�r h�rden. Det blir ju d�
uppv�rmning genom konvektion och inte enbart genom str�lning och ledning
genom det fasta br�nslet. Tr� leder inte v�rme s�rskilt bra, men vatten och
vatten�nga leder och lagrar v�rme ganska hyfsat.

Jag byggde mitt aggregat helt utan (eller �tminstone minimal) yttermantel.
Dels f�r att f�rs�ka f� bra dynamiska egenskaper (vilket f�refaller ha
lyckats), dels f�r att det skulle g� att meka med prim�rluftr�ren utan att
beh�va kapa av och svetsa yttermanteln, dels f�r att slippa f�
sv�rlokaliserade l�ckor mellan gas och luft n�gonstans inne i manteln d�r
jag inte kan inspektera utan att kapa och svetsa. I st�llet har jag en
separat v�rmev�xlare. Nackdelen med detta �r att v�rmev�xlaren f�rmodligen
(kan inte m�ta) ger ett st�rre tryckfall �n vad en yttermantel ger. Den ger
ju tryckfall b�de under luftens v�g in, s�v�l som under gasens v�g ut ur
h�rden. Jag har offrat effekt f�r verkningsgrad och stabilitet.

Det skulle vara (skall bli ;) intressant att pr�va Lutz variant med
avgasv�rme�tervinning. Han fick ju temperaturer �ver 300�C p� gasen p� v�g
tillbaka till br�nslet, vilket �r kolningstemperatur. De d�r 300-400
graderna l�r ju trycka upp temperaturen vid bl�stern ocks�, genom att
mindre v�rme g�r �t f�r att v�rma veden och mindre str�lar bort upp�t. Med
lite trixande med givare och servon osv, borde man kunna reglera precis hur
mycket br�nsle h�ller precis hur h�g temperatur strax innan oxidationen,
och d� har man kanske stabiliteten som i en liten ask. Dessutom skulle man
kunna /kyla/ br�nslet vid behov (shunta f�rbi avgasv�rmev�xlaren) och
faktiskt avbryta b�de �ngkokning och rent av kolning, t.ex. n�r man st�ller
aggregatet. Detta kanske kan minska tj�rhalterna vid tomg�ng?  Och s� kan
man helt eliminera eftergasningen. ...ja, dessutom r�cker avgasv�rmen f�r
att torka genomv�t ved ned till absolut torrt utan vidare, i samma takt den
f�rbrukas.

[Det g�r ju j�ttebra att torka ved p� skorstenen. Varf�r har jag aldrig
gjort s� f�rr?]

Joacim
-
main(){printf(&unix["\021%six\012\0"],(unix)["have"]+"fun"-0x60);}
   -- David Korn

#240

From: "Cecilia & Rickhard RCL konsult" <info@...>
Date: Fri Jan 19, 2001 11:10 pm
Subject: Filterfundering

info@...

Den variant av rening som stratified downdraft
aggragatet har p� www.gengas.nu med en hink
fylld med flis som gasen passerar.
-�r den inte enklast hittills ?
-Kostnadseffektivast ?

Mvh Rickhard Lantto

#241

From: Markus Almroth <markus.almroth@...>
Date: Sat Jan 20, 2001 2:14 pm
Subject: Re: Re: renare

markus.almroth@...

> Men hur mycket sot talar vi om h�r? N�r jag k�rde med cyklonrenare p�
> 343:an, s� r�rde det sig om en "grabbn�ve" sot, n�gra deciliter p�
> sin
Jag vill placera en s�dan i sj�lva gasgeneratorn och helt strunta
i cyklon. M�jligen en �ven p� dukrenaren (glasfiberduk naturligtvis).
M�let �r att bygga en generator med separat vedmagasin. Den blir
i s� fall s� liten att man m�ste g�ra sig av med askan p� n�got s�tt.
Man kan ju hoppas p� att den f�ljer med gasen ut till renaren, men
jag tror inte att det �r n�got man kan lita p�.

Ett alternativ jag funderat p� �r att placera en skruv i r�kg�ngen
till renaren och skruva med askan till den senare f�r att d�r
antingen l�ta den vara kvar, eller avskilja den p� n�got s�tt.

En ultraljudsgivare skulle s�kerligen hj�lpa askan p� v�gen ocks�,
enkel och billig teknik n�r sotarna anv�nder det i alla fall.

/Markus Almroth

=====
-------------------------------------------
Markus Almroth
tel:  46-60-61 88 85
gsm:  46-70-310 17 70
fax:  46-70-612 56 07

__________________________________________________
Do You Yahoo!?
Yahoo! Auctions - Buy the things you want at great prices.
http://auctions.yahoo.com/

#242

From: Markus Almroth <markus.almroth@...>
Date: Sat Jan 20, 2001 2:19 pm
Subject: Re: Filterfundering

markus.almroth@...

--- Cecilia & Rickhard RCL konsult <info@...> wrote:
> Den variant av rening som stratified downdraft
> aggragatet har p� www.gengas.nu med en hink
> fylld med flis som gasen passerar.
> -�r den inte enklast hittills ?
> -Kostnadseffektivast ?
>
> Mvh Rickhard Lantto

Det �r sv�rt att bed�ma hur kostnadseffektiv den �r. Jag tror inte
att den �r s�rskilt effektiv, �tminstone inte om man j�mf�r med
en glasfiberdukrenare. Det handlar om hur ofta man m�ste riva/
byta motor. K�r man med en Volvo med B21 s� kostar ju inte en
motor s�rskilt mycket heller utan det handlar mer om arbetet
att byta ut den. F�rmodligen blir det billigare att byta...

/Markus Almroth
http://www.gengas.nu

=====
-------------------------------------------
Markus Almroth
tel:  46-60-61 88 85
gsm:  46-70-310 17 70
fax:  46-70-612 56 07

__________________________________________________
Do You Yahoo!?
Yahoo! Auctions - Buy the things you want at great prices.
http://auctions.yahoo.com/

#243

From: Ismo Lehmusto <ismo.lehmusto@...>
Date: Sun Jan 21, 2001 8:07 am
Subject: Renare

ismo.lehmusto@...