--- Dag_Stålhandske <dag.staalhandske@...> wrote:
> From: Dag_Stålhandske <dag.staalhandske@...>
> To: <gondica@...>
> Subject: SV: [gondica] Re: Dags artikel om medicin
> Date: Wed, 1 Sep 1999 17:20:27 +0200
>
> Rörande "Medicin i Gondica"
>
> Artikeln avsåg endast att utreda den sekulära, akademiska medicinen.
> Redan ordet "medicin" betyder detta för mig. En medicinman sysslar i
> allmänhet inte med medicin i min vokabulär. Jag trodde också att
> detta framgick av företalet om hur man börjat det systematiska
> studiet av medicin. Tydligen var så icke fallet.
>
> Anledningen till att läkare anser att mentala sjukdomar inte är deras
> område är följande: det finns ingen psykologi i allmänhet och inget
> systematiskt studium av mentala störningar i synnerhet. Begreppet
> mental sjukdom existerar inte. Mycket av det vi kallar mentala
> sjukdomar och mentala störningar anses ofta helt enkelt vara
> personlighetsdrag. Också idag är gränsen flytande. ADHD och DAMP är
> ju till exempel nyupptäckta diagnoser. Kanske kommer det vi helt
> enkelt kallar argsinthet att betraktas som en mental störning som kan
> och bör bekämpas med terapi och medicinering framöver. I Gondica får
> folk som lider av måttliga störningar de föga konstruktiva råden att
> "ta sig i kragen", "bättra sig" eller "skärpa sig".
>
> En annan förklaring som ibland tillgripes är "viljesvaghet". Tänk dig
> att du kom in till en Gondisk doktor vid akademin i Gradjestad och
> förevisade honom en alkoholist. Du hävdade att denne var "mentalt
> sjuk", att han inte hade kontrollen över sina handlingar i fråga om
> alkohol. Börjar han dricka kan han inte sluta. Då skulle doktorn
> genomföra ett experiment. Först försäkrar han sig om att alkoholisten
> inte vill dö. Därefter låter han alkoholisten dricka upp en halv
> flaska rom. Sedan förgiftar han resten av innehållet i flaskan med
> gift nog för att ha ihjäl ett kompani. Drycken missfärgas och
> stinker. Han förklarar så förgiftningen för alkoholisten och går
> därifrån. Tillbaka en timme senare kan han konstatera att
> alkoholisten inte druckit ur flaskan. (Bara en alkoholist som
> verkligen vill dö skulle dricka ur den.) "Där ser du. Han kan låta
> bli att dricka, bara han vill. Problemet är att han icke vill. Alltså
> är antingen felet att hans vilja är försvagad eller att han
> egentligen vill dricka fastän han påstår något annat. Alltså är det
> hans eget fel. Quad erat demonstrandum."
>
> På liknande sätt kan han visa att manikern, bullemikern och människor
> med allvarliga tvångshandlingar kan avstå från sina ovanor bara de
> vill tillräckligt starkt, exempelvis under pistolhot. Doktorn skulle
> förneka att detta var en fråga för medicinen, men som privatperson
> kunde han föreslå karaktärsdanande aktiviteter. Alternativt skulle
> också han komma med råd enligt "skärp dig"-modellen.
>
> Felet som doktorn gör -bortsett från att utsätta försökspersoner för
> livsfara- är att hans bild av den mänskliga viljan är alltför
> förenklad. Utan någon riktig psykologi antar de flesta människor
> implicit att vårt medvetande och vår vilja har god kontroll över våra
> handlingar. Det var först med Watson och Freud som vi började inse
> att vi inte är medvetna om mycket av det som styr våra handlingar.
> (Att sedan författare, poeter och folk i allmänhet ibland insett att
> vi inte alltid vet vad det är som driver oss så redan långt innan man
> studerade saken mer systematiskt är en annan fråga.)
>
> De förståndshandikappade anses väl helt enkelt dumma i huvudet, men
> det är inte ett problem i samma utsträckning som i vår värld.
> Samhällena är inte så intelligens- och bildningskrävande i Gondica.
> Exempelvis anses inte analfabetism vara så farligt. Verkligt gravt
> förståndshandikappade anses kanske aldrig ha fått en hel själ.
> Innebär det att man bör döda dem och skicka tillbaka den defekta
> modellen till livets hjul för återvinning? Är det mord att döda någon
> som inte har själ?
>
> De verkligt allvarligt psykiskt sjuka, "dårarna" som man säkert
> kallar dem i Gondica, anses lida av själsliga störningar. Själen är
> ju en empirisk, ja rent av iakttagbar (med mystagogens sinne)
> realitet i Gondica. Eftersom mystagogen kan se de flöden av
> livsenergi som utgör själen och kan manipulera dessa flöden, anser de
> gondiska läkarna naturligt nog att det är mystagogernas uppgift att
> åtgärda sådana saker. Att läkarna, som inte kan "se" vad som händer
> och ej heller påverka flödena, skulle utföra den sysslan vore som att
> sätta en döv man utan fingrar att stämma ett instrument.
>
> Jag påstår inte att de termaliska läkarna har rätt i fråga om mentala
> sjukdomar. Faktum är att jag vet att de inte har rätt. Emellertid är
> deras syn på saken logisk om man tänker på vad de vet och inte vet
> och tar hänsyn till deras berättigade fruktan för godtycke och
> kvacksalveri.
>
> Vad gäller mesmerism och animal magnetism är detta bara gammaldags
> ord för hypnos i min vokabulär. Min tanke var att i en värld med
> mystagoger försöker vanligt folk inte sig på något så trolleri-aktigt
> som hypnos. Den hypnos som finns i vår värld är något som vem som
> helst kan lära sig och borde enligt min mening inte vara upptäckt i
> Gondica.
>
> Vad gäller skönlitteratur associerad med rollspel har jag läst en av
> böckerna i Dragonlance serien, böckerna om Drizzt Do'Urden, en roman
> till Dark Conspiracy världen och en novellsamling till Fading Suns.
> Genomgående kan jag säga att med ett enstaka undantag varierar
> kvalitén från medioker till det värsta mög (underbart skånskt ord,
> lär och använd) jag nånsin läst. Kanske beror det på att jag: 1) inte
> gillar äventyrsberättelser, 2) inte gillar berättelser med större
> tonvikt på miljön än på människorna i den och 3) över huvud taget har
> en rätt "high-brow"-aktig smak ("mallig kultursnobb"). Större delen
> av förklaringen är dock förmodligen att det är hafsverk av dåliga
> författare.
>
> Vad gäller "Duell till döds" (jag har inte valt titeln) har Anders
> kritiserat den för att 1) den knappast innehåller någon
> miljöbeskrivning, 2) den är seg i början (märkligt klagomål från en
> Tolkien-fan, men OK, man kan ställa andra krav på en novell än på en
> roman).
>
> Kritiken är helt och hållet befogad. Anknytningen till miljön är svag
> och handlingen utspelar sig väl i en fanstasyvärld enligt
> standardformat 1A. Man kan utan nämnvärda ändringar förflytta
> handlingen till nästan vilken annan värld som helst där dueller
> förekommer: vilda västern, medeltiden, tsartidens Ryssland etc.
>
> Ett av berättelsens problem är att jag vill ge en ganska detaljerad
> beskrivning av hur en professionell duellist arbetar, hur han
> kontakter kunder och får duellerna att se "justa" ut. Detta innebär
> tyvärr att det tar ett tag innan man kommer fram till de mer
> intressanta partierna när duellen planeras och utförs. Därför blir
> det tyvärr litet segt i början, om man inte är lika fascinerad av
> vilseledningens konst som jag.
>
> Jag har för övrigt inte sett beskrivningen av yrket utställd på
> hemsidan ännu.
>
> Berättelsens starkaste sida, skildringen av den förhöjda livskänslan
> i dödens närhet, är inspirerad av Dostojevskijs romaner. Det är ett
> återkommande tema i hans romaner, även om det aldrig är berättelsens
> huvudtema utom möjligtvis i "Brott och straff". Han är naturligtvis
> oändligt mycket bättre än jag på detta tema, om inte av andra skäl så
> för att han hade personlig erfarenhet av saken. Sartre skall visst ha
> skrivit saker på samma tema, men jag har faktiskt aldrig läst någon
> av hans böcker.
>
> Dag
>
>
>

__________________________________________________
Do You Yahoo!?
Bid and sell for free at http://auctions.yahoo.com