Över en månad sedan brevet kom, men bättre sent än aldrig...
(Varning för er som SPELAR Gondica och inte läst SL-sektionen; detta brev
innehåller SPOILERS angående Digerveden...)
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Mattias Axelsson:
I ett försök att hjälpa till att liva upp listan lite skickar jag in lite sejder
som jag
gärna
vill ha kommentarer till.
[Mina kommentarer är markerade så här.]
Dimma
[Första kommentar: När man betänker vad som ska vara möjligt med en viss
magiform, får man ta hänsyn till vad som hittills sagts i spelet. Vad gäller den
här sejden, påstås det på s. 147: "Det tar exempelvis minst ett dygn för
skogsanden att ändra vädret på en viss plats och den kan inte skapa en väderlek
som är onaturlig för den rådande årstiden. Den är inte särskilt villig att styra
vädret, eftersom en förändring på en viss kan ha överraskande och oönskade
konsekvenser någon annan stans i skogen. Vädersystem är så komplexa att inte ens
andens stora intelligens räcker för att räkna ut följderna av ett viss
meteorologiskt ingrepp."
Alltså: Väderkontroll borde vara svårt, även om det är möjligt, för en völva,
eftersom anden är ovillig att joxa med vädret. Reglerna säger att en völva blir
skyldig andarna tjänster när hon sejdar. Här känner jag att det finns en svaghet
i världen men vi återkommer till den. Poängen är att SL kan kräva extra stora
grejer av en völva som vill ändra vädret. Å andran sidan kan många SL och
spelare bli irriterade av den vaga naturen hos en sådan regel: exakt vad innebär
"stora grejor"? Ett annat sätt ät därför att förvandla detta till en sejd som
kräver S-slag, och sätta S på en nivå som beror på hur trolig dimma är i alla
fall, utan sejd. Är man nära Taggu en sval morgon när det redan är disigt kan
det vara S12, en het sommardag S40. I det flesta fall bör svårigheten vara
ganska hög, i alla fall, för att representera skogsandens ovilja till
vädermanipulationer. Ett tredje sätt är att behålla Q-slaget, men lägga in en
not om T-avdrag om inte förhållandena är sådana att dimma är troligt i alla
fall, dvs att anden inte behöver joxa med mikroklimatet.]
Färdighetsslag: Q
Sejdtid: 1T téridi
[Ovan i citatet sägs att det tar åtminstone ett dygn för anden att ändra på
vädret. 1T téridi känns som en kort sejdtid i sammanhanget. Å andra sidan måste
en viss sejd ha värde, annars blir det tråkigt, och dimma är en mindre
förändring i väderleken. Mitt förslag är därför att öka sejdtiden till 1T
kvartsväkter, men att säga att den varar i minst ett dygn, och låta ett
eventuellt Q-slag styra dess omfattning - eller helt enkelt öka den tid som ges
av ett visst Q-resultat. Kom ihåg att man kan ta mindre tid på sig vid Q-slag
men då får man T-avdrag (se s. 38 - Anders Blixt har sagt att dessa regler kan
tillämpas på alla Q-slag)]
En tät och tjock dimma bildas runt völvan med en radie av 1 väktväg.
Den är mycket obehaglig alla ljud dämpas och man ser knappt var
man sätter fötterna. Se regler om krutrök.
[Bonus för kommentaren om krutrök! Att återanvända regler är jättesmart!]
Utfall Antal väkter
QX Misslyckas
[Resten av resultaten snippade, men eftersom väderkontroll sägs kunna leda till
otrevligheter, och _anden_ _själv_ inte har full koll, skulle man inte kunna
säga att QX leder till någon sorts "fummel" så att vädret blir kasst på annat
håll, eller det inträffar en plötslig, otrevlig förändring av vädret? Eller är
det mot "tonen" hos késem?]
Andarnas ögon
[Regelboken, s. 128: "De [naturandarna] kan berätta vad som finns i, på och i
närheten av dem, både i andevärlden och den materiella världen." Låter alltså
helt kanon; völvor borde kunna göra detta. Problemet är att naturandar stannar
på en och samma plats, så det kanske är "djurandar" det rör sig om? "De
[djurandarna] strövar omkring i andevärlden och är mycket kunniga om den och om
den materiella Digerveden", fortfarande s. 128. I alla fall, först när jag läste
denna trodde jag det var "fjärrsyn" det rörde sig om, att völvan kunde betrakta
en plats långt borta med andens ögon - jämför skildringar av "astral projektion"
i verkligheten - men insåg senare att det var mera av en "true sight spell".
Bägge har väl sin plats, tycker jag - den första kanske bara funkar på
naturandar, den andra på djurandar.]
Färdighetsslag: Q
Sejdtid: Avgörs av SL
[Vilka riktlinjer finns för SL?]
Völvan ger sig ut i andevärlden för att finna en ande som
är villig att hjälpa henne att se den verkliga världen genom andens
ögon.
Völvan ser nu obehindrat av mörker, dimma, rök eller liknande, völvan
ser allt ur andens synvinkel vilken skiljer sig rejält från hur en
människa ser världen.
[Och hur tycker du det borde vara? Själv är jag osäker; jag tänker på
skildringar av andeväsen från Werewolf och dylikt här, och de tenderar att
betrakta världen från ett symboliskt perspektiv. ] När anden sedan lämmnar
völvan får hon -2T på alla slag under 1T téridi för att vänja sina sinnen till
det
normala igen.
[Utfall snippat. Verkar OK]
Jag har ytterligare ett par under konstruktion, men måste fundera
lite till på dem.
[Feel free to shoot at any time!]
Jag funderade på om alla sejder kräver någon motprestation
av völvan,
eller några kan lyckas utan motprestation (t.ex. Finna vatten).
Jag
tycker i alla fall att om völvans tanke med sejden stämmer
överens
med anden åsikter borde det vara en mindre motprestation.
[Jag sade att jag hade problem med vad spelet säger om Digervedens andevärld och
att jag skulle återkomma till det. Nå, här är jag igen.
Problemet för mig är att Skogsandens motiv är ganska svåra att omsätta i
tjänster och gentjänster. Dess perspektiv är så stora och övergripande att jag
har svårt att se vad som skulle vara passande "uppdrag" eller förhållningsorder
för en völva. Generellt beteende över en lång tid antar jag är etablerat som
"tabun" bland vedingarna genom skogsandens inflytande, så att de inte fiskar ut
sjöar, röjer för mycket mark etc. Anden har inga egentliga planer eller intriger
eller något som kan förvandlas till intressanta historier, annat än den
generella försiktigheten gentemot den vidoniska kolonisationen, och att _bara_
skicka völvor på uppdrag mot "barkansiktena" (i analogi med blekansikten -
termalier är ju i gemen mer svartmuskiga än vedingar, och jag har en hangup på
att använda Digerveden som en analogi till nordöstra Nordamerika sedan européer
kommit dit men innan den egentliga koloniseringen - tänk Den Siste Mohikanen)
blir lite tröttsamt i längden.
Om de andeväsenden völvorna möter _verkligen_ varit separata existenser och inte
bara manifestationer av skogsanden, skulle det kunna förekommit intriger mellan
dem - dels skulle deras mål kunnat gå stick i stäv med varandra - ett träsk vill
breda ut sig på bekostnad av en bit skog, osv - dels skulle de som separata
personligheter kunnat ha haft sina små egenheter - "jag vill att du offrar en X
vid min luudh" osv. Nu känns det lite fel. Själv tycker jag hela plotten med att
vedingarna blivit "lurade" av Skogsanden var helt onödig; att det funnits andar
hade inte stridit mot några paradigm i spelet som jag ser det.
Min lösning skulle vara att så länge en völva gör vad völvor gör bäst, dvs.
håller ihop med en by och sköter sina plikter där, förmanar folk när de bryter
mot vedingars sed etc, klarar hon automatiskt av alla "normal" sejd. För
exceptionella grejor - intensiv väderkontroll, säg, eller för att man ska öka
bördigheten hos en stor nyodling - krävs intensiva gentjänster, stora nog att
antingen bli äventyr i sig eller kräva diplomati för att övertyga patriarkerna
att det är värt att t.ex. döda alla förstfödda getter som kompensation för ditt
eller datt.
En annan lösning är att vilt ignorera s. 147 och säga att vedingarnas bedömning
i stort sett är korrekt; de olika andarna är separata väsen med egna agendor.
Kesem-talang skulle kunna existera hos åtminstone enstaka kvinnor utanför
Digerveden; jämför idéerna om "häxor" hos termalierna. Skillnaden skulle vara
att i Digerveden finns dels en kultur som tillåter völva-wannabes att få
träning, en roll i samhället etc. dels en kultur bland andarna som gjort dem
förhållandevis mänskliga i sin syn på världen och lättare att ha att göra med.
Men då har vi lämnat det officiella Gondica långt bakom oss.]
Erik - måste diska, sedan läsa grejor för uppsatsen...