Del 1 om galenik, den mer resonerande biten. Det finns en bunt recept
ockå, men de tar vi senare...

Galenisk forskning
Koncept
Begreppet "Koncept" är ett som jag personligen är lite missnöjd med.
Istället för att bara gnälla, skall jag dock dels försöka förklara
mitt missnöje, dels presentera ett alternativ. Enligt reglerna kan
spelledaren hindra en spelare från all lära sin mystagog att
tillverka en viss drog, eftersom hon inte vet om att den är möjlig
att tillverka. Vad är skillnaden mellan ett "känt koncept" och en
drog vars teori och/eller recept är "publicerat"?
Som jag ser det är en icke publicerad drog som ändå är Känd
en "offentlig hemlighet": en mystagog har spritt ut att hon kan göra
en viss sak, men har inte förklarat hur. Mystagogen behöver inte
längre vara i livet – det kan röra sig om en uråldrig legend om att
så-och-så är möjligt. En Okänd drog kan vara en av två saker: en drog
som uppfunnits av någon mystagog som inte spritt ut att det är
möjligt, eller en drog som är möjlig att tillverka, fast ingen har
kommit på det än. Så länge är allt väl.
Problemet uppstår när en spelare vill uppfinna en ny drog. Enligt
reglerna framstår detta som omöjligt om drogens koncept är
Okänt. "Blä blä, lång näsa. Det sista vi vill se är uppfinningsrika
och engagerade spelare." Det framgår än tydligare av mekanurgi-
kapitlet – som använder ett liknande system – att konceptet Koncept
är ett redskap för SL att hindra besvärliga spelare att uppfinna
saker SL inte vill att de skall uppfinna.
Poängen är att det inte behövs. För det första kan SL helt sonika
konstatera att en viss sak är omöjlig på grund av själva
naturlagarna. För det andra är magi redan mycket svårt i Gondica, och
att utarbeta sina egna magiska teorier och recept är ännu svårare.
Det finns en mängd sätt på vilka SL kan minska inflytandet från
klåfingriga spelare om han är rädd att det skall stjälpa kampanjen
eller förstöra för andra spelare. Det allra enklaste är att
konstatera att det oftast tar år att utarbeta teorier och recept. För
en genomsnittlig mystagog tar det ca. 7 år att lära sig brygga Vir
magnus. Vad gör de andra rollpersonerna under tiden? Hur försörjer
sig människan?
Som det framstår nu, är "Koncept" bara ett sätt för SL att blockera
kreativa spelare genom att säga: "Näe, du kan inte få den idén.
Sorry." Jag avskyr spelledare som lägger sig i rollpersonernas
tankeliv och handlingar. Gondica saknar motsvarigheter till
grundegenskaper som Intelligens, och i vanliga fall är en rollperson
lika uppfinningsrik som spelaren. Men ska man spela en rollperson där
kreativitet är en grundläggande del av karaktärsidén, då har SL
plötsligt rätt att lägga sig i spelarens handlingar.
Jag föreslår istället flera andra nivåer av Koncept. Dessa är
Omöjligt, Okänt, Postulerat och Realiserat.
 Ett Omöjligt Koncept är en ren tankekonstruktion. Det rör sig om
något som inte är möjligt att utföra med ekomantisk magi. En Omöjlig
drog behöver inte konstrueras – men kan faktiskt dyka upp ändå, som
en "falsk" drog! Om en spelare vill konstruera en drog vars Koncept
är Omöjligt enligt SL, kan SL antingen informera spelaren om att
detta är omöjligt, eller så kan SL kräva att man slår ett S-slag för
Galenik. Om det lyckas (lämplig svårighet S12+) får spelaren veta att
någon har bevisat att det han önskar sig är omöjligt. Om det
misslyckas, låt honom börja forska i enlighet med Teori nedan. Ange
en "falsk" tidsrymd, och slå ett dolt slag innan dess för Galenik. Om
det lyckas kommer rollpersonen fram till att det han sysslar med är
omöjligt. Ett fummel här leder till en falsk teori! Denna har helt
oväntade effekter. Ett exempel kan vara en drog som ger användaren en
hallucination av att den fungerar. SL får hantera detta med
försiktighet. Att umgås med andra mystagoger hjälper – de har en
chans att upptäcka misstaget.
 Ett Okänt Koncept är något som är möjligt, men som ingen ens tänkt=

på förut. Som nämns i mekanurgikapitlet krävs en viss fiffighet för
att bara tänka sig att något är möjligt. SL bör dock alltid utgå
ifrån att om en spelare får en idé, så kan hans rollperson få den
också. Det här kan tyckas öppet för missbruk, men återigen skall det
betonas den enorma makt SL har att stoppa dylikt missbruk på andra
sätt. SL bör också hålla i minnet att ekomantin existerat i många
sekler, att dess ideologi betonar att individen skall hjälpa sina
medmänniskor, och att den förutsätter en utveckling som går framåt
och bör gå framåt. Under de omständigheterna kan man anta att de
flesta Koncept har åtminstone Postulerats (se nedan) någon gång, av
någon.
 Ett Postulerat Koncept är något som en mystagog eller annan insatt=

person funderat på och föreslagit som en möjlig drog, men för vilken
det aldrig utarbetats vare sig Teori eller Recept. Efter begreppet
Postulerat finns alltid ett S-värde eller bokstaven "H". S-värdet
visar hur svårt det är att med ett slag för Medicin eller Galenik
känna till idén; misslyckas man har man inte hört talats om att något
sådant är möjligt, och rollpersonen antar att konceptet är Okänt. H
står för hemligt och innebär att den som föreslagit det hela gjorde
det inför ett slutet sällskap eller i en hemligt distribuerad eller
förbjuden skrift; i normala fall finns det ingen chans för en
mystagog att känna till detta, och man får inte slå några slag. I de
sällsynta fall när en mystagog är i en sådan situation att man kan ha
fått reda på en dylik hemlighet – t.ex. om man är medlem av
sällskapet eller har hittat skriften ifråga – kan SL anta att man
automatiskt känner till det hela.
 Ett Realiserat Koncept är en drog som en mystagog någon gång
åtminstone utarbetat en Teori för, om än inte ett Recept. Observera
skillnaden mellan ett Realiserat Koncept och ett vars Teori och/eller
Recept är Publicerat. Opublicerade Realiserade droger bör vara ganska
sällsynta, men kan förekomma. Det innebär att de nödvändiga
detaljerna kring drogens teoretiska bakgrund och praktiska
framställningsmetod inte är spridd. Även här finns ett S-värde eller
ett H, med samma funktion som för Postulerade Koncept. Om en RP
misslyckas kan man få slå om med +2T på slaget; om man lyckas känner
man till att någon föreslagit drogen ifråga även om man aldrig hört
talas om någon som utfört det hela. Om man misslyckas räknas drogen
som Okänd. H fungerar som för Postulerade Koncept.

Teori
På Konceptet följer så Teorin. Här skall skillnaden mellan Teori och
Koncept klargöras. Ett Koncept är oftast inte bara en enkel idé, utan
den innehåller ett frö till Teori. Ett exempel från verkligheten är
kallfusion. "En ny energikälla" är inget Koncept, men "Ett sätt att
skapa energi genom fusion som inte leder till den otroligt höga
temperatur som förekommer i solen eller vätebomber" är ett Koncept.
Det är dock ingen Teori; man måste först komma fram till hur något
sådant skulle kunna vara möjligt.
De flesta Teorier bygger på Medicin. Här uppstår ett litet
problem i världens interna logik: Medicin är en akademisk färdighet,
som både rent speltekniskt och överfört till spelvärldens realitet
kräver hög bildning. Detta är dock något som många mystagoger saknar.
Rimligtvis innebär detta att sådana mystagoger – "kloka gummor", se
närmare diskussionen om att spela mystagog nedan – förlitar sig på
teorier som utvecklats av andra mystagoger och som traderats
muntligen eller i böcker skrivna på folkspråket.
Som ett alternativ kan dock SL tillåta att man använder
Folkmedicin för att utveckla teorier. Öka då S med +4 till +12 snäpp,
och öka framtagningstiden till det dubbla. Den som använder
Folkmedicin har heller ingen nytta av en institution som nämns nedan.
Vissa Teorier kan dock bygga på andra färdigheter. Några
exempel återfinns nedan. Agronomi eller Botanik kan användas för
droger som påverkar växter, och Zoologi för sådana som påverkar djur
(fast notera att veterinärmedicin ingår i de vanliga medicinska
färdigheterna, så var försiktig med detta).
 Om Konceptet är Okänt, har mystagogen –1T på att utveckla Teorin –=

det finns inga tidigare resultat att bygga på.
 Om Konceptet är Realiserat, men mystagogen inte har tillgång till =

en publicerad Teori, har mystagogen ändå viss nytta av vad som redan
presenterats, och får därför +1T på slaget för att forska fram teorin.
 Om Teorin redan finns och är Publicerad, får man ingen ytterligare=

bonus. Om man vill försöka förbättra Teorin, så är detta en
Förbättring (se nedan). Vill man börja om från början måste man
strunta i den publicerade teorin helt och hållet, och Konceptet
räknas som Postulerat (varje gång man försöker tänka ut något måste
man välja andra vägar än de man redan känner, och de eventuella
fördelar man får av sina förkunskaper uppvägs av att man lätt kör
fast i de gamla tankarna).
 Om större delen av forskningen försiggår på en helig plats som har=

ett permanent nexus, får man lägga dess bonus till slaget.
 Om man misslyckats men inte fumlat och börjar om, får man +1 snäpp=

på nästa slag (kumulativt). Man vet i alla fall vad man inte skall
göra. Man måste dock först tillbringa lika mycket tid som forskningen
tog med att tänka på annat för att få denna bonus. Detta kan vara
annan galenisk teoribildning. Fumlar man kan SL välja mellan två
alternativ:
 Man kör fast och kan aldrig utarbeta denna eller en annan teori
själv.
 Man utarbetar en teori som är helt tokig, men vars nackdelar man
inte inser. Detta kan antingen leda till att alla slag för att
utarbeta ett recept är dömda att misslyckas, eller att alla recept
man verkligen lyckas tillverka har en obehaglig bieffekt (medicinen
botar förkylning men framkallar cancer). En annan mystagog kan dock
inse nackdelarna.

Galenisk grundforskning – en frivillig komplikation
Såsom konstateras i regelboken på s. 96 är ekomantisk
världsuppfattning den Vise dels intuitiv, dels kan världen bara
förstås genom att studera dess fenomen. Dessutom kan en människa bara
prestera sitt yttersta som en del av en grupp. Detta påverkar
naturligtvis hur en mystagog – förhoppningsvis en "Vis" person enligt
den ekomantiska definitionen – bör bete sig när hon "forskar". Själva
begreppen "forskning" och "teori" kan vara vilseledande.

En mystagog kan bara forska fram en teori genom att studera det
fenomen hon vill uppnå och/eller påverka. Hon måste observera världen
med sina sinnen i allmänhet och sin mentala perception i synnerhet.
Experiment och andrahandsobservationer kan i viss mån hjälpa, men
inget kan ersätta direkta studier. Om en mystagog t.ex. försöker
finna teorin för ett elixir som gör människor skarpsynta, måste hon
umgås med och studera människor som antingen är i behov av skarp syn
eller redan har det – eller djur som är skarpsynta. Eller – fast
detta är kanske det svåraste – måste hon uppleva en analog till
behovet av att se tydligt, kanske på ett moraliskt eller metafysiskt
plan. Det är upp till SL vad detta kräver i varje enskilt fall, men
hon bör vara öppen för idéer från spelaren. Observationen behöver
inte vara passiv. Tvärtom, det är en fördel om mystagogen aktivt
försöker påverka det hon studerar, t.ex. genom att umgås med en grupp
människor.
I många fall är det skäligen enkelt, eftersom mycken galenik helt
enkelt går ut på att hjälpa sjuka och skadade människor och djur. I
sådana fall måste mystagogen helt enkelt uppleva det lidande hon
söker åtgärda och se hur (om det nu är möjligt) detta lidande
åtgärdas med andra medel, för att kunna duplicera effekten med sin
magi. Om SL tycker att mystagogen inte har några bra exempel kan han
ge ett avdrag på slaget för att utveckla teorin, t.ex. om en mystagog
som vill utveckla ett helande elixir bara umgås med skadade med en
skada av en viss typ. Å andra sidan kan slaget få en bonus om
mystagogen gör en extra nära studie av fenomenet, t.ex. om en
mystagog som försöker bota lepra bosätter sig i en spetälskekoloni
och hjälper de sjuka.
Om det rör sig om fenomen som är ytterst svåra att observera "ute i
verkligheten" kan SL tillåta att mystagogen istället arbetar
experimentellt i ett galeniskt laboratorium. Detta kräver ungefär
samma utrustning som vanlig drogbryggning, men mystagogen kommer att
göra av med en hel del ingredienser. SL kan därför kräva att dessa
bekostas på något sätt. Han kan också ge ett avdrag på upp till –1T
och/eller förutsätta att denna isolation från verkligheten medför
hubris, ett begrepp från daladh som ungefär "övermod" och innebär att
en mystagog kan missa faror som uppstår med en galenisk drog (se
vidare nedan för denna frivilliga regel).
Detta kan givetvis påverka mystagogers möjligheter som
äventyrare, om SL känner för det. En del helar-mystagogers
äventyrande kan enkelt förklaras med att de i själva verket håller på
att forska. Bara genom att försätta sig i situationer där de måste
hjälpa dem som hela tiden utsätter sig för faror kan de finna hur man
hjälper andra att överleva faror. Det ständiga omplåstrandet av de
andra spelarnas rollpersoner är i själva verket en väg till insikt om
sårs läkning. Samvaron med pälsjägarna i Digerveden är vad mystagogen
behöver för att förstå björnens natur och hur man kan hjälpa folk att
bli starka som honom, osv. Om allt för mycket kommer emellan kan SL
utöka tiden för forskandet med en eller ett par enheter av vilken
tidsenhet det nu rör sig om (år, årstider, etc). Även i andra fall
kan mystagoger mycket väl forska medan de äventyrar, så länge
äventyren bara är kortare avbrott. Till exempel kan en mystagogs
studier vara helt orelaterade till hennes äventyr, men de tvingar
henne att resa omkring för att träffa olika människor och olika
platser, och i samband med det springer hon in i olika spännande
situationer.

Studiernas intuitiva natur gör att själva teorin oftast uppstår som
en plötslig insikt efter att länge ha mognat i det undermedvetna. En
vacker dag kan mystagogen bara vakna och fatta vad det är hon har
letat efter, fastän hon var helt ställd i går. Denna insikt åtföljs
oftast av en enorm glädje och dels en vilja att ta nästa steg och
finna hur man praktiskt omsätter teorin, men framförallt att vilja
berätta för någon. Många mystagoger skriver ned sin teori i det här
stadiet. När det gäller vissa närmast legendariska bedrifter berättas
om åldrade matriarker som gripits sådan extas att de dött av pur
glädje. På så sätt kan en rollpersons lärare ha överlämnat en Teori
till henne, som det nu är rollpersonens plikt att omsätta i ett
Recept och sprida vidare.

Mystagogens magiska förmåga är ju en förmåga att bokstavligen känna
liv. För att förstå det livet och kunna komma fram till magiska
upptäckter krävs det att hon känner för det hon gör, i det att hon
har medkänsla för sitt studieobjekt och faktiskt bryr sig. Att så att
säga bry sig "i andra hand" hjälper inte. För det mesta är detta
inget problem. De flesta mystagoger studerar ju droger som skall
kunna hjälpa andra sapienter som far illa, och de är oftast den
sortens personer som vill hjälpa andra. I vissa situationer kan det
dock vara befogat att ge en spelare en bonus eller ett avdrag på
grund av sitt personliga engagemang.
Säg t.ex. att en rik patricier skänker en obscent stor mängd dukater
till stadens fattighus för att få en mystagog att forska fram en drog
som gör att hans kapplöpningshästar blir snabbare. Då är det yttersta
syftet visserligen gott, eftersom patricierns gåva hjälper de svaga.
Dock känner knappast mystagogen en djupt behov av att hjälpa
hästarna – hon kan till och med betrakta det hela som djurplågeri –
och SL är därför i sin fulla rätt att ge ett avdrag på Medicin,
och/eller förutsätta att mystagogen drabbas av hubris (se nedan). Om
däremot mystagogen misslyckas med att rädda en liten pojke som
försvagats av en pneumofags angrepp och tvingas se barnet dö, är det
rimligt av SL att ge en substantiell bonus om mystagogens spelare
vill forska fram något jox som hjälper folk att återhämta sig efter
biofagangrepp.

En mystagog utgör en kontakt mellan det Heliga och sitt folk. Hon
förväntas alltid vara en del av det samhälle hon lever och verkar i.
En del av studierna inför att utveckla galeniska teorier består
nästan alltid av bön och religiös kontemplation, men ekomantin är
inte sådan att man låser in sig i ett kloster eller lever som eremit
i naturen för att komma närmare Gud. Det är tvärtom naturligt att
bevara kontakten med andra sapienter medan man forskar, och varje
normal mystagog diskuterar sitt arbete med andra mystagoger eller
åtminstone någon närstående regelbundet. Detta kan dels göra
processen enklare, och dels riskerar man annars att drabbas av
övermod, hubris (se nedan).
Det är vanligt att mystagoger forskar i grupp. De lever och
reser då tillsammans, och diskuterar sinsemellan sina intryck och
känslor för det hela. Rent speltekniskt kan SL ge en bonus på Teori-
slaget till en dylik grupp. Ett förslag är att använda den
skickligaste mystagogens Medicin för själva slaget, och att ge denne
en bonus på lika många snäpp som antalet medhjälpare hon har. SL kan
också tillåta några enstaka snäpps bonus om en mystagog har tillgång
till ett bra medicinsk bibliotek, sådana som finns vid permanenta
nexus eller medicinska institutioner vid de världsliga akademierna.
Att läsa andra forskares skrifter är ju en form av
envägskommunikation.

Hubris – en frivillig komplikation
Om en mystagog isolerar sig, t.ex. för att utnyttja tiden så
effektivt som möjligt, eller för att hon arbetar med ett fenomen som
bara kan observeras på avlägsna och oländiga platser, kan hon drabbas
av vad som kallas hubris när hon arbetar med en teori. Detsamma
gäller om hon använder rent experimentella metoder eller om hon
forskar utan att hysa sann medkänsla för dem hon studerar. Den som
drabbas av hubris har tappat bort medkänslan för det levande som man
försöker manipulera. Resultatet kan bli att man missar obehagliga
biverkningar hos den drog man skapat, eftersom man inte tänker på att
kontrollera saken.
Om en mystagog drabbas av hubris, väljer SL helt enkelt en
extra biverkning eller efterverkan hos drogen, eller ökar effekterna
av en biverkning eller efterverkan som redan är där. Slå ett till
Medicin-slag mot samma S som slaget för att skapa Teorin, fast i
hemlighet, när Teorin väl är färdig. Om det lyckas inser man biverkan
och har möjlighet att börja om. Om det misslyckas fortsätter man
glatt ovetande.
Många mystagoger anser att aristosofin helt enkelt är hubris
satt i system. De kan mycket väl ha rätt – se nedan. I sådana fall
riskerar också varje mystagog som arbetar enligt filosofin "ändamålen
helgar medlen" också hubris.

Ingredienser
Som nämnts i regelboken finns det inga klara riktlinjer för vilka
ingredienser som behövs för att brygga en viss drog. Några
grundprinciper kan dock nämnas.
För det första är ingredienserna ett av de sätt på vilket SL kan
kontrollera galenik. Genom att göra dem dyrbara eller sällsynta kan
han minska en drogs inflytande på kampanjen. Detta är bättre än att
förbjuda spelaren att forska fram något. Spelaren kan fortfarande
använda sig av sin rollpersons speciella egenskaper, vilket alla
spelare brukar tycka är roligt, men SL har en metod för att begränsa
det, så att det inte hotar t.ex. de andra spelarnas inflytande. På
liknande sätt kan ingredienserna vara vanliga och möjliga att hitta
hos vilken apotekare som helst om SL vill att drogen skall vara
lättåtkomlig.
För det andra är en bra idé att tänka som många självutnämnda magiker
i verkligheten: Lika framkallar lika. Om en drog skall göra folk
snabbare, är ingredienser från ett snabbt djur rimligt. SL kan också
använda sig av en princip som kallas signaturläran. Denna är vida
omfattad av många termalier, både mystagoger, akademiska medicinare
och insatta lekmän. Det finns dock de som anser att den enbart är
nonsens. Hur mycket som är sant är upp till SL. I korthet går den ut
på att Theos' vilja kan spåras i naturen, och Theos har med gudomlig
försyn avsiktligt nedlagt tecken – signaturer – i levande varelsers
skepnad och form. Av dessa tecken kan man utläsa deras galeniska
egenskaper. Om man söker en växt för en medicin mot njursjukdomar,
skall man söka efter en växt vars blad eller rotknölar är
njurformade. Eftersom Vidonias flora och fauna i mångt och mycket
liknar vårt Europas, kan SL alltså bläddra i en flora och plocka en
existerande växt utifrån dess utseende, och ignorera dess egentliga
egenskaper. Även religiös symbolik eller folktro kan ligga bakom
ingrediensers betydelse. Björnen är en symbol för ledarskap för
termalier, så kanske björnhjärta kan göra en person resolut och
beredd att ta ansvar?
För det tredje kan det vara en lurig idé att låta droger med liknande
effekter kräva samma ingrediens. Exempel finns i listan nedan, där
ett flertal droger med erotisk anknytning alla kräver delar från en
katt, och ett antal olika droger som förslöar sinnet innehåller
substanser från den fiktiva orkidén glödklocka. Det har två positiva
effekter: För det första är det realistiskt, och för det andra
betyder det att en mystagog kan hålla sig med samlade ingredienser
som vid behov kan omvandlas till just de droger man behöver. Omvänt
kan en udda drog kräva någon ingrediens som inte har något som helst
annat användningsområde, och därför är extra sällsynt och dyrbar (den
återfinns inte hos apotekare, t.ex., eftersom det inte finns någon
marknad för den).
Slutligen kan det vara intressant att fresta en mystagog med att en
drog kan bli mäktigare om den innehåller ingredienser som är
suspekta, olagliga eller framställda på ett oetiskt sätt. Det är på
detta sätt aristogaleniken uppkom, så det finns prejudikat för detta.
Det är bra mycket intressantare att spela en person som antas följa
ett strikt moralkodex om det finns några moraliska val man måste
göra. SL bör dock inte paralysera spelarna på det här sättet och akta
sig för att bli smaklös. En bra medelväg är att fresta med att en
drog nog skulle bli än effektivare om man bara bytte ut en
ingrediens, eller att t.ex. säga att "teorin som du nu ser det kräver
en människohjärna för att bota barnförlamning, men en Förbättring kan
kanske leda till en alternativ ingrediens. Under tiden, vad tänker du
göra för att hjälpa den halta tiggarflickan?".

Att hitta ingredienser


Recept
När en mystagog har en Teori – antingen hon nu formulerat den själv
eller fått den från en annan källa – kan hon arbeta fram ett Recept.
Hon vet oftast redan ungefär vilka ingredienser som skall ingå (se
ovan) men är inte exakt säker, och vet inte hur mycket som skall
ingå, hur det skall behandlas, osv. På detta stadiet
blir "experimenterande forskning" helt OK. Det fenomen man studerar
är drogens bryggning, inte dess bakomliggande funktioner. Det normala
sättet att forska fram ett recept är att försöka om och om och om
igen. Det krävs dock fortfarande ett empiriskt studium i att man hela
tiden måste studera drogens verkningar. Detta kräver frivilliga (?)
försökskaniner. Kom också ihåg att det går åt ingredienser medan man
sitter där och testbrygger. Detta kan medföra stora kostnader eller
avbrott i studierna för strapatsrika expeditioner för att finna fler
ingredienser, om de är sällsynta.
 Om större delen av forskningen försiggår på en helig plats som har=

ett permanent nexus, får man lägga dess bonus till slaget.
 Det räcker med ett vanligt kök för att brygga galeniska droger, me=
n
om man har ett fullfjädrat medicinskt laboratorium (finns i större
tempel och vid vissa världsliga akademier; det kostar 750 –1250 d)
får man en bonus på +1 till +3 snäpp.
 Om man misslyckats men inte fumlat och börjar om, får man +1 snäpp=

på nästa slag (kumulativt). Man vet i alla fall vad man inte skall
göra. Man måste dock först tillbringa lika mycket tid som forskningen
tog med att tänka på annat för att få denna bonus. Detta kan vara
annan galenisk receptforskning. Fumlar man kan SL välja mellan två
alternativ:
 Man kör fast och kan aldrig utarbeta denna eller ett annat liknand=
e
recept själv.
 Man utarbetar ett recept som är helt tokigt, men vars nackdelar ma=
n
inte inser. Detta kan antingen leda till att alla brygder saknar
påtaglig effekt, eller de har obehagliga bieffekter (medicinen ger
övermänsklig styrka men också tre dagars magvärk). En annan mystagog
kan dock inse nackdelarna.

Frivilliga receptkomplikationer
Processen liknar i mycket annars den att ta fram ett recept.
Mystagogen bör undvika att isolera sig och kan med fördel samarbeta
med andra. Hon måste allvarligt känna för vad hon gör, och när
upptäckten slutligen kommer, tenderar det att vara en "aha-
upplevelse". Liksom under Teoriarbetet riskerar mystagogen hubris.
Denna kan dock uttrycka sig på ett annat sätt: Den person på vilken
man utprövar drogens effekter kan bli skadad, drabbas av långvariga
men eller helt enkelt bli förbannad på mystagogen. Ju mäktigare drog,
desto större risker, men var försiktig med att fördärva andra
spelares rollpersoner på grund av mystagogens hubris. Mystagogen
själv (om hon testar drogen på sig själv) är dock fair game, fast
vanligtvis innebär det att risken för hubris är minimal om man är så
osjälvisk att man tar på sig riskerna med drogen.

Förbättring
Begreppet är noggrant beskrivet i regelboken. Det skall här bara
sägas, helt kort, att om man använder frivilliga extrareglerna om
omständigheterna kring forskningen bör de givetvis gälla
förbättringar också. Detsamma gäller risken för hubris.
Man kan försöka förbättra bort en hubriseffekt, men det är
ganska meningslöst att riskera hubris samtidigt. En annan förbättring
kan vara att utarbeta en alternativ ingrediens, så att man kan
variera receptet beroende på omständigheterna. En tredje förbättring
kan vara en alternativ form (se nedan).

Form
Det är allt för lätt att förutsätta att alla droger är drycker av
något slag. Andra alternativ är.
 Salvor som skall smörjas in, eventuellt på hela kroppen.
 Pulver som måste lösas i vin eller vatten eller inhaleras.
 Kladdig pasta som skall förtäras.
 Rökelse eller annat som skall brännas för att skapa rök eller
dunster.
 Parfym eller andra doftämnen.
 Piller eller pastiller.
 Ämnen som måste injiceras. Sprutor och kanyler är inte riktigt
utvecklade än, så detta sker antagligen med ett litet snitt.
 En avancerad variant är droger som består av två eller flera
beståndsdelar som bara fungerar tillsammans. Detta kan vara extra
besvärligt. T.ex. kan en drog bestå av ett piller som måste lösas upp
i en tinktur innan man intar den. Det kan också vara en fördel, t.ex.
i form av en negativ drog som har två beståndsdelar som bara är
farliga om man får i sig bägge.
SL kan utnyttja ett ämnes form som en komplikation för att begränsa
användandet av en drog. Om man måste klä av sig naken och smörja in
hela kroppen med en fet salva är det besvärligare att utnyttja en
drog än om det räcker med att svälja ett piller.

Biverkningar
Denna kategori finns inte med i beskrivningarna i regelboken men
förekommer ibland i exemplen nedan, ibland som en ersättning för
efterverkningar, ibland tillsammans med dem. Biverkningar är oönskade
bieffekter av en drog som uppträder samtidigt som dess önskade
effekt, i motsats till de allt för vanliga efterverkningarna, som
inträder efteråt. Annars fungerar de precis som efterverkningar.