Den första återfinns på Gondica-forumet. Denna är mer osäker - kommer till varför om en stund...
Läs dem först...
Automaton
Ytterligare färdigheter: Urmakare (12 snäpp), Klensmed (12 snäpp), Grovsmed (12 snäpp). Dessutom, om automatonen skall utföra en handling som för en sapient skulle kräva en färdighet, krävs den färdigheten till 12.
Koncept: Känt
Teori: 1T årstider, S24
Ritning: Varierar. SL bör bestämma S han skulle kräva av om en rollperson skulle utföra en så komplicerad handling och var tvungen att slå för en egenskap eller en färdighet. Lägg sedan 8 till denna S. En handling som inte skulle kräva ett slag har alltså S8. Tidsåtgången beror sedan på S:
S8 1T veckor
S12 1T årstider
S16 1T årstider
S24 1T år
S36+ 2T år
Materialinsamling: Varierar också kraftigt. Automata kan ju vara olika stora. Ett gott mått är dock att varje snäpp i STY kräver 1 block mässing, 2 block järn och 1 block ädelträ.
Konstruktion: Samma som för ritningen, med tidsåtgången förskjutet ett snäpp nedåt. En ritning som tog 1T veckor att rita tar 1T dagar att realisera.
Förbättring: Samma som för konstruktion
Grundegenskaper: TIL, TÅL 12/blocks vikt, STY vad som mekanurgen bestämt.
Användarfärdighet: Vanligtvis ingen.
Ett automaton är en mekanurgisk "robot". Det är dock bättre att tänka på industrirobotar än på C3PO. Varje automaton har normalt en enda sak den kan göra – spinna, väva enligt ett bestämt mönster, gå på rangliga ben, hugga ved med en yxa, lyfta en sak från en plats till en annan, ställa upp schackpjäser på ett bord. osv. Denna sak utför den vanligtvis automatiskt. Under osäkra förhållanden – ostadigt underlag,, förlorad TÅL, damm i luften som söker sig in mekanismerna, osv – skall man slå ett slag för TIL mot en lämplig S, beroende på hur komplex handlingen är. Det går inte att bygga en automaton som kräver yttre stimuli för att "fatta ett beslut" via andra egenskaper än "känsel" – det går att bygga en automaton som t.ex. slår av sig själv eller ändrar riktning när den stöter på motstånd, t.ex., men det går inte att bygga en självskjutande kanon; den saknar SYN och kan alltså inte sikta. Dess KÄN är i dylika fall detsamma som TIL. De miniatyrer – små dockor som dansar, hugger ved, spelar trumma etc. – som hovmekanurgen XXXXX tvingas bygga åt furst XXXXX (se s. XX i Gondica) är exempel på enkla automata.
En automaton måste ha en drivkälla. Väderkvarnar, flogistonmaskiner, urverk och muskelkraft är alla OK. Drivkällan måste konstrueras separat. Har man en gång skapat en automaton krävs bara en ny ritning för att koppla upp den till en drivkälla den "bär omkring på", och bara en förbättring om energin överförs, t.ex. via en vevaxel. Drivkällan måste ha minst 2x STY man vill att automaten skall ha (kan minskas till 1,25x STY med effekten dubblera).
Det går att bygga mer komplexa automata, vilket helt enkelt innebär att man bygger flera separata mekanismer, en för varje funktion den skall utföra. Dessa använder alla samma teori, ritning och konstruktion, men varje del har dessutom separata ritningar och konstrueras separat. Teorin för dylika är 2T år och S36, och ritningen har S16, +4/ separat del utöver den första.
En automaton kan kombineras med en variant på en autoabakus liturgihjul (se nedan). Denna måste då konstrueras separat. Den kan i sådana fall "programmeras" till att utföra olika serier handlingar som dess form tillåter, beroende på vilken liturgi den laddas med. En dylik maskin var Erkart tem-Kofars automatiska vävstol.
Mekanurgisk marionett
Ytterligare färdigheter: Urmakare (12 snäpp), Klensmed (12 snäpp), Grovsmed (12 snäpp).
Koncept: Känt
Teori: 1T år, S24 om marionetten bara har "SMI", 2T år och S36 om den har både "SMI" och antingen REF eller FIN, 2T år och S40 om den har både "SMI", FIN och REF.
Ritning: Som Teori.
Materialinsamling: Varierar kraftigt. Marionetter kan ju vara olika stora. Ett gott mått är dock att varje snäpp i STY kräver 2 block mässing, 1 block järn och 1 block ädelträ. Dessutom krävs ett kvartsblock mässing, ett kvartsblock järn och två kvartsblock ädelträ till styrmekanismen.
Konstruktion: Som Teori.
Förbättring: 1T år, S24
Grundegenskaper: TIL, TÅL 8/blocks vikt, STY vad som mekanurgen bestämt, kan ha FIN och/eller REF 3.
Användarfärdighet: <Fordon> – varje typ av marionett har sin egen färdighet.
En mekanurgisk marionett påminner om en automaton, men istället för att vara programmerad är den fjärrstyrd. Fjärrstyrningen sker oftast med en räcka spakar på en låda som är ansluten till marionetten via vajrar, som kan vara max TIL meter långa (kan ökas till TILx2 meter med effekten dubblera). Förekommer störningar måste man slå för TIL eller så slutar maskinen att fungera. Andra exempel är mekanurgiska proteser (som styrs musklerna i stumpen av den lem som är kvar; färdigheten baseras på VIL).
En "normal" marionett kan göra det som dess form och dess antal leder tillåter, men för allt som kräver ett SMI-slag för en människa krävs ett TIL-slag (fummel innebär att marionetten går i baklås). Den klarar inte av sådant som kräver stor precision (FIN) eller måste gå snabbt (REF). Om någon slåss mot en marionett, t.ex., så agerar den sist och kan inte ducka (eftersom Ducka baseras på REF). Det går dock att konstruera marionetter med FIN och/eller REF, men det är svårare. I vilket fall kan maskinens chans för något inte bli högre än förarens <Fordon>, och när det gäller REF inte heller större än förarens REF. På samma sätt, om en handling kräver en färdighet, används det lägsta av lämplig egenskap, förarens färdighet i färdigheten ifråga och förarens färdighet i <Fordon>. Ovan nämnda duckning från en marionett som kunde ducka (REF) skulle slås mot marionettens REF, förarens Marionett och förarens Ducka, vilket som var lägst (troligtvis maskinens REF, eftersom den startar med 3 snäpp i egenskapen). En "stridsmarionett" skulle antagligen bli en otroligt ineffektiv sak.
Liksom en automaton kräver en mekanurgisk marionett en kraftkälla. Samma regler gäller för STY osv., men en helt ny teori krävs för varje drivkälla, eftersom den skall driva flera olika funktioner.
Det går en skröna om att XXXX, mannen som uppfann flogistonmaskinen, skall ha gjort ritningarna till (men aldrig byggt) en fantastisk marionett kallad "Talos" efter en förtrollad jätte i en gammal daladhisk saga. Talos skall ha varit formad som en enorm man klädd i en uråldrig rustning. Dess förare satt inuti Talos, och marionetten utförde de rörelser föraren utförde. Talos är kanske den mest berömda av alla marionetter, och många mekanurger kallar en humanoid marionett för "en talos". Om detta nu är sant har ritningarna (och teorin) gått förlorade. Inte bara mekanurger utan också furstar och härförare skulle betala mycket för dem: Talos skulle vara mycket användbar vid belägringar och konstruktionsarbeten.
Tirlega ran-Kosturs matematiska maskiner (Erik Sieurin)
Autoabakus
Ytterligare färdigheter: Instrumentmakare (12 snäpp), Klensmed (12 snäpp), Matematik (12 snäpp)
Koncept: Okänt
Teori: 1T år, S24
Ritning: 1T årstider, S16
Materialinsamling: 8 block mässing, 12 block järn, 12 block hårt ädelträ
Konstruktion: 1T år, S16
Förbättring: 1T årstider, S12
Grundegenskaper: TIL, REF 12, TÅL 15
Användarfärdighet: Abakuskusk (FIN, EP-multipel 0,5; får en bonus från MEP precis som ett hantverk)
En autoabakus är ett mellanting mellan en avancerad räknemaskin och en mycket enkel, mekanisk dator, ungefär som 1800-talsmatermatikern Charles Babbages "differentialmaskin". Den är stor som ett matsalsskåp (140x60x200 cm) och väger 30 block (dess volym och vikt kan minskas med 25% med effekten Dubblera). Till detta kommer drivmekanismen.
Maskinen är full med snurrande kugghjul och klickande växlar. På framsidan har den ett antal graderade rattar som kan ställas in för att mata in siffror i den, och ett antal mätare som likt urtavlor anger ental, tiotal etc. i resultatet. Den kan användas för att förenkla matematiska kalkyler, och göra administrativa, vetenskapliga och statistiska uppgifter enklare och framförallt snabbare. Den måste ha "lugn och ro" för att arbeta; om man använder den ombord på ett skepp, till exempel, måste man för varje operation slå ett TIL-slag med lämplig S. Misslyckande innebär att maskinen stannar, fummel att den går sönder.
Den måste drivas av en yttre energikälla som presterar åtminstone STY 9 (kan minskas till 6 med dubblera) kontinuerligt medan den arbetar. Denna mekanism måste utvecklas och konstrueras separat. Tirlega tar-Kostur har utvecklat prototyper som drevs med en vev som sköttes av en tjänare, en åsna som trampade runt ett drivhjul respektive ett litet vattenhjul som drevs av vatten som pumpades upp i en tank på taket, men hennes nuvarande, mest effektiva autoabakus drivs av en sofistikerad flogistonmaskin. Hon kallar denna sin "flogistonhjärna".
Maskinen styrs antingen manuellt, eller med hjälp av breda, ihåliga hjul av stansad mässingsplåt, som fungerar ungefär som hålkort. Dessa måste tillverkas av en mekanurg och utgör separata mekanismer. För varje uppgift en autoabakus skall utföra utan manuell programmering krävs en uppsättning dylika hjul – se en närmare beskrivning nedan. Tirlega tar-Kostur kallar ett dylikt "program" för en "liturgi" efter de uppdrag en patricier kan åläggas av sitt hemlands styresmän.
Man kan använda en autoabakus för beräkningar utan en bestämd liturgi, men då måste alla parametrar för den exakta typ av beräkning som skall utföras ställas in manuellt inför varje separat uträkning. Eftersom själva vitsen med en autoabakus är att man kan utföra upprepade beräkningar av många svåra tal av samma typ, är det en ganska besvärlig process. Den kräver samma sorts slag för Matematik som skapandet av en liturgi (se nedan), och dessutom ett separat slag mot S16 för Abakuskusk.
För att använda en autoabakus effektivt, måste den ha en lämplig liturgi installerad för den typ av kalkyl man vill utföra. Att installera en liturgi kräver ett slag för Abakuskusk med S12. SL ska också i hemlighet slå ett slag för liturgins TIL mot S12. Om det slaget misslyckas, kommer beräkningarna att innehålla smärre fel tills liturgin ominstallerats. En noggrann genomläsning (Räkna, Matematik eller annan lämplig färdighet, S som för beräkningen -8) av resultaten avslöjar dessa fel. Om slaget fumlar, fastnar liturgihjulet och går sönder vid första genomkörningen. Om slaget blir perfekt, går arbetet ytterst smidigt, och man får en bonus på +1T på alla operationer.
När en liturgi väl finns installerad, kan maskinen utföra en rad exakta kalkyler (utan några av de normala beräkningsfel som tenderar att smyga sig in om en människa sitter och räknar en hel rad komplexa tal av samma typ) på mycket kort tid. Hur snabb dess hanterare – kallad "abakuskusk" av Tirlega tar-Kostur – är, beror på beräkningens komplexitet och ett Q-slag för det lägsta av abakuskuskens Abakuskuskfärdighet och liturgihjulets REF (maskinens REF vid en manuell programmering). "x" är den tid SL gissar det skulle ta att sitta och räkna ut alla kalkylerna med penna och papper eller en vanlig abakus.
Q: Hastighet:
QX Maskinen låser sig och liturgihjulet går sönder.
Q4+ x
Q8+ x/2
Q12+ x/5
Q16+ x/10
Q24+ x/15
Q32+ x/20
Q40+ x/30
Viktig not: Samma grundkoncept som denna maskin kan användas för att bygga andra mekanismer som kan styra en annan, ej alltför komplicerad mekanism. En ny Teori krävs dock. Tirlegas lärare, mekanurgen Erkart tem-Kofar, konstruerade en automatisk vävstol, där liturgihjulet styr hur väven ser ut. Andra exempel kan vara:
*en automatisk boktryckarmaskin, som med ett särskilt liturgihjul fås att "skriva ut" en eller flera sidor med viss text. Varje textmängd kräver ett nytt hjul.
*en mindre, urverksdriven maskin som håller ett teleskop riktat mot samma punkt på himlen, oavsett dennas skenbara rörelse, vilket möjliggör mer exakta observationer. Varje koordinatpar kräver ett nytt hjul.
*en maskin som mycket exakt ställer in en artilleripjäs riktning utefter angivna koordinater. Varje koordinatpar kräver ett nytt hjul (eller manuell inställning).
*en "autopilot" för en flogistonmaskinsdriven vagn ("autoequus") som gör att den håller en rak kurs; inverkan från vind och strömmar gör dylika meningslösa för skepp och luftballonger. Varje exakta kurs kräver ett nytt hjul.
Eftersom det inte intresserat henne, har Tirlega tar-Kostur ännu inte konstruerat någon dylik maskin. Notera att de alla sannolikt skulle behöva hanteras av mekanurger, så en "industriell revolution" ligger inte nödvändigtvis runt hörnet, bara för att någon bygger en dylik. Men, säg, det sista exemplet, en supermörsare med exakta ballistiska egenskaper, skulle vara mums för måns för till exempel Tubal TÝ ruk.
Liturgihjul
Ytterligare färdigheter: Gravör (12 snäpp), Instrumentmakare (12 snäpp)
Koncept: I detta sammanhang Okänt, men liknande, enklare varianter har konstruerats (som för Erkart tem-Kofars "flogistonvävstol"), och kan betraktas som Kända.
Teori: Den som behärskar teorin till en autoabakus har redan klarat av det mekanurgiska tänkandet som krävs för den teoretiska bakgrunden. Dock måste man slå ett slag för den färdighet med vilken beräkningen normalt utförs. Matematik är nästan alltid ett alternativ, men Tirlega har konstruerat liturgihjul för konstruktion av matematiskt baserade koder (Kryptografi), beräkningar av räntor för kejserliga gods (Administration) och mycket exakta astrologiska tabeller (Astronomi, BIL, kostnad 1, Bildningsfärdighet); SL avgör vilken färdighet som kan vara lämplig. Slaget slås dolt. S för slaget är detsamma som S för räkneoperationen, +4.
Ritning: 1T veckor, S12 för det första liturgihjul man tillverkar, S8 för alla efter det.
Materialinsamling: 1 kvartsblock mässing
Konstruktion: 1T dagar, S12 för det första liturgihjul man tillverkar, S8 för alla efter det.
Förbättring: 1T veckor, S16
Grundegenskaper: TIL, REF 9 (mäter hur snabbt hjulet är), TÅL 1
Användarfärdighet: Abakuskusk (FIN, EP-multipel 0,5; får en bonus från MEP precis som ett hantverk)
En "liturgi" består av ett ihåligt brett hjul av mässingsplåt, täckta med stansade hål och mönster.
Den kan styra en autoabakus att utföra en viss typ av beräkning enligt en specifik formel, så exakt som det Matematikslag (eller motsvarande) som användes i Teori-steget anger. Om detta misslyckas, märks det inte förrän man utför beräkningar och kontrollerar dem (Räkna, Matematik eller annan lämplig färdighet, S som för beräkningen -4). Om detta slag fumlar, är felet djävulusiskt svårt att upptäcka – ett Perfekt slag krävs vid kontrollen för att upptäcka det.
Viktig not: Om man tillverkar en annan av de nämnda automatiska maskinerna ovan, behövs särskilda färdigheter för att tillverka dess liturgihjul – Vävning för en flogistonvävstol, till exempel. Eftersom dessa färdigheter är av mer praktisk art bör dock S ökas. I vissa fall, som just vad gäller flogistonvävstolen, kan ett Q-slag vara mer lämpligt. Maskinen utför då orubbligt sitt arbete med samma kvalitet som detta Q-slag anger.
Aritmetikmaskin
Ytterligare färdigheter: Instrumentmakare (12 snäpp), Klensmed (12 snäpp); Räkna (12 snäpp) eller Matematik (6 snäpp).
Koncept: Känt
Teori: 1T år, S16
Ritning: 1T årstider, S12
Materialinsamling: 2 block mässing, 2 block järn, 1 block hårt ädelträ
Konstruktion: 1T år, S16
Förbättring: 1T månader, S12
Grundegenskaper: TIL, TÅL 8
Användarfärdighet: Räkna eller Matematik
En aritmetikmaskin motsvarar en vanlig räknemaskin, ungefär som den Blaise Pascal konstruerade i verkligheten. Den väger fyra block och utgör en rektangulär låda på 120 x 35 x 25 cm. Den kan användas för vanliga beräkningar. I motsats till en autoabakus kan den inte "räkna själv", och den kan bara utföra de fyra räknesätten (en autoabakus kan klara kvadreringar, kvadratrötter och de nyupptäckta logaritmerna också). Den kan också bara räkna i ett led åt gången. Å andra sidan kan den utföra alla dessa beräkningar utan särskild programmering. Den dras runt med en vev som sitter på ovansidan.
Speleffekten är, att om man utför beräkningar som går att klara med Räkna med hjälp av en aritmetikmaskin minskas S med 4 (eller man får +4 snäpp, vilket som verkar vettigast) (ökas till -/+6 med effekten dubblera) och det tar oftast ungefär halva tiden att utföra beräkningen. Liksom en autoabakus måste man slå TIL-slag om den används under ineffektiva förhållanden (som ombord på ett skepp eller i en vagn).
Tirlega ran-Kostur är alltså en SLP jag grunnat på i snart ett och ett halvt år nu, en sorts mekanurgins motsvarighet till ekomantins hieroforen i Vertiod eller matriarken Kleona. Hennes flogistonhjärna är en unik manick, jag vill inte göra Gondica till Difference Engine...
Även om en del av Tirlegas bakgrund är att hon är en rasande styv matematiker kräver dock dessa manicker att vi har nått åtminstone Newtons nivå på matematik (och helst Pascals, tycker jag mig ha förstått). Man kan undra om det nått den nivån än?
Erik
Send Email