Inspirerad av sir Arthur Conan Doyles kusliga novell "Horror of the
Heights" har jag redan tidigare beslutat att det finns en disktinkt
ekosfär i Gondicas övre luftlager, det s.k. Ultranubes. Jag har grunnat
en del på hur dess ekologisk är konstrukerad och igår fick jag en idé.

Det grundläggande växtlivet består av små luftburna plantor som svärmar
klustrar ihop sig och "svärmar" i form av icke-regndrivande
höghöjdsmoln. I dessa svärmar förökar de sig genom att utväxla pollen
och sprida sina luftburna frön. Diverse växtatare livär sig på att beta
inuti dess moln och sedan finns det rovdjur som jagar dem. När en svärm
dör -- molnet upplöses -- måste djuren söka sig annorstädes.

De ultranubiska djuren är inte fåglar utan håller sig svävande med
gaskroppar, men kan ha vingar för att reglera sig framfart. De är i
stort sett genomomskinliga och det är därför de inte har observerats
särskilt ofta från marken.

Vad tycks?

Anders

=====
I årens skymning sänktes ungdomsstaden.
Där bodde vänner. Man blev skild från dem.
Tillbaka vrids ej tiden, vänds ej bladen
i livets bok, men hjärtat hittar hem.
Än lyser lampan mig från mitt studentrum.
Med vårens stjärna brann den i förbund.
Jag samlar minnets strålar i ett centrum
som brinner av ungt liv och heter Lund.

--Hjalmar Gullberg