Furst Gulak av Jasmir (Gulak III om man ska vara hyperkorrekt) är en potentiell
kampanjskurk i Gondica. Han dyker upp bakom kulisserna både i
introduktionsäventyret och i Abyssos. Här är en del spånande om honom. Anders
tyckte det lät "häftigt" när vi småpratade om saken, men jag vet inte om det är
"sant" i Gondica, jag har knappt bestämt mig själv.

Vad vet folk om Gulak och Jasmir?
Man vet att Jasmir är ett välbärgat litet furstendöme uppe bland bergen. Det är
mer utvecklat ekonomiskt och socialt än sina grannar - det är annars ett
bakvatten (tänk Skandinavien eller Ryssland under vår renässans) där de små
staterna är kvar i Gondicas "medeltid".

Gulak anses som en "tyrann". Detta är inte så mycket en hänsyftning på hur han
regerar, även om han är ganska hänsynslös, som en påminnelse om att hans farfar,
Gulak I, tog makten genom en blodig kupp från den oligarkiska samling patricier
som styrde Jasmir innan dess. Många politiker i grannländerna anser fortfarande
att ätten inte har rätt att regera över Jasmir, men av pragmatiska skäl har man
accepterat faktum.

Gulak är en effektiv envåldshärskare - tänk på Borgias, den uppenbara
inspirationen för Machiavellis Fursten. Hans farfar och far utplånade alla
patricierätter och alla välbärgade plebejfamiler i riket och beslagtog deras
egendom, så det finns ingen rik, inflytelserik eller utbildad människa i dagens
Jasmir som inte har furstehuset att tacka för sin position. En del av folket som
motsatte sig Gulak I och Gulak II har ättlingar som lever i exil i andra länder,
och de försöker ibland motarbeta fursten, med små framgångar.

Plebejerna i Jasmir har egentligen aldrig utsatts för furstens vrede. Många av
dem var fattiga arrendebönder och jordbruksarbetare, som såg med välbehag på hur
den förste Gulak gjorde processen kort med storgodsägarna som de såg som
översittare. Nuförtiden är deras ättlingar i samma position, fast fursten äger
marken de besitter, och han är (med viss rätt) ansedd som en rättskaffens och
resonabel arbetsgivare. Dessutom tenderar de rättare och uppsyningsmän som han
har i sin sold vara befordrade lantarbetare, och detta meritokratiska drag ger
bönderna mer hopp om framtiden för sina barn jämfört med före Gulakerna. Den som
vill störta Gulak måste acceptera att det blir mycket svårt att hetsa folket
till uppror; de har visserligen inte många rättigheter men det hade de inte förr
heller.

Det är känt att furstarna av Jasmir har mental perception, även om den nuvarande
fursten har ursäktande sagt att han egentligen inte är någon riktig mystagog,
eftersom hans politiska plikter gör att han aldrig haft tid att träna
ordentligt. Bland plebejerna - som är nästan lika vidskepliga som de övriga
bergsfolken - säger man ofta att fursten är en helig man. Bland annat sägs det
att han har profetiska gåvor, att han har helbrägdagjort lytta och sjuka, och
att han kan visa sig på mer än ett ställe samtidigt (s.k. bilokalisering, något
som tillskrivs heliga historiska personer som Profeten själv).

Furstens främsta personliga intresse är naturlära - han har en zoologisk och en
botanisk trädgård med djur och växter från hela världen, och Vidonias främsta
samling "naturalier" (fossiler, uppstoppade djur, konstiga missfoster etc.). Han
har också en samling av "freaks", varav en del är vanliga handikappade
sapienter, medan andra är stackars satar som råkat ut för aristosofisk
livsförvrängning. De bor i en märklig korsning av ett hospital och ett
menagerie. Rykten från Jasmirs minimala hov säger att de enda som fursten brukar
umgås med annat än å sin furstliga tjänsts vägnar är hans "missfoster", även om
det vore fel att kalla dem hans vänner.

Fursten ägnar sig fullt öppet åt strikt åsiktskontroll. Man får inte säga vad
som helst, och det inkluderar religiösa auktoriteter som mentorer och
mystagoger. Mekanurger kan bara ägna sig åt sin magi med furstlig tillåtelse (så
de inte ska sprida "gudlösa idéer" bland folket) och mystiker är helt förbjudna
att predika, eftersom dan-shi "uppmuntrar till att försumma de plikter mot sin
härskare och samfundet som givits oss av Gud". Fursten sägs också ha en paranoid
skräck för aristosofisk uppvigling. Ett unikt drag hos Jasmir är att alla
mentorer i församlingsskolorna i princip också är anställda av den hemliga polis
som fursten håller sig med. Att *ha* en hemlig polis, som använder skrämmande
metoder för att hålla koll på befolkningen, det är däremot standard i Gondica.
Jasmirs furstliga polis är för de flesta utomstående betraktare som förstår sig
på ämnet (främmande diplomater, etc) onödigt stor och kontrollerad, vilket man
anser beror på att ätten Gulak är paranoid och gillar att lägga sig i saker.

Jasmir är neutral i de stora politiska konflikterna på kontinenten. Fursten vill
inte vara en bonde i schackspelet mellan Nevstrien och Frekre, och i många andra
små stater framhålls han som ett föredöme. Jasmirs främsta export är timmer och
ull. En stor del av jordbruket har förvandlats till stora, sammanhängande
fårfarmer, och skogen utnyttjas allt hårdare för export av timmer och tjära till
Vidonias växande varvsindustri. Eftersom större delen av rikets jordbruksmark
och skogar är furstens personliga egendom - mycket sällsynt i Gondica - kan han
kontrollera dem mycket bra. Skatter och tullar i Jasmir är mycket lägre än på
andra håll, främst därför att fursten redan äger hela landet. De som finns
existerar av ideologiska, inte ekonomiska skäl. Det är t.ex. en hög tull på
textilier, eftersom en stor del av befolkningen får betalt in natura med inhemsk
ull för sitt arbete, och fursten tycker att de gott kan nöja sig med vadmal.

Vad vet man bland aristosofer och andra skummisar om Jasmir?
Det sägs att fursten utnyttjar de aristosofiska avfällingarnas tjänster - från
sådant som att köpa styggelser till sitt märkliga menagerie till att hyra folk
som lönnmördare. Insatta medlemmar i Skuggornas Kollegium (främst de Åttas råd)
vet att fursten utnyttjar kollegiets tjänster, och oftast "betalar" med
värdefull zoologisk och botanisk information eller material.

Andra hävdar att fursten, eller en del av hans hantlangare, är aristosofiska
magiker. Inom den aristosofiska rörelsen ser man med misstänksamhet på rena
envåldshärskare. Stenel förkastade sådana därför att även om det kan dyka upp en
enstaka figur som har de rätta egnskaperna för att bli en bra diktator, så finns
det inget sätt att garantera att hans efterträdare är något att spara. Han
pekade på existerande furstehus som ett bevis på raka motsatsen. Bland de som
misstänker att fursten har något med aristosofi att skaffa finns därför en stark
känsla av att de som blir hans hantlangare är rena förrädare. Återigen andra
säger att, som rörelsens inofficiella ordspråk säger, "ändamålen helgar medlen".

Metamorbius, som var en av Stenels lärljungar och bland de sista överlevande
från den första generationen aristosofer, har gissat sig till en hel del av
Gulaks magiska hemligheter, eftersom de en gång varit studiekamrater, men håller
tyst om saken. Han är *mycket* intresserad av att få reda på Gulaks metoder, men
ser inget vettigt sätt att göra det i nuläget. Det skulle involvera politik, och
Metamorbius hatar att behöva syssla med sådant nuförtiden.

Fursten av Madenburg, paradoxalt nog, har haft vänskapliga kontakter med Jasmir.
Länderna har visserligen inte särskilt mycket gemensamt vare sig att bråka om
eller enas om, men Urvin av Madenburg anser att Jasmir är ett bra exempel på små
rikens självständighet. Gulak är dessutom en lärd och handlingskraftig man i
hans smak. Han har skänt en del wantaliska naturalier, bland annat Vidonias enda
levande kamelopard, till Gulak, och Gulak sände några vackra gamla böcker som
gengåva.

Vad som egentligen pågår
Gulak var en av Stenels första lärljungar, och vid sidan av Metamorbius den
skickligaste i grönkonst. De skiljdes som ovänner på grund av politiska
meningsskiljaktligheter som går tillbaka på Stenels åsikter om "upplysta
tyranner": Gulak ansåg att man kunde lösa de flesta begränsningar med
aristosofisk magi, men Stenel kunde inte acceptera att någon kunde klara av
saker han själv hävdade vara omöjliga.

De tre furstarna Gulak är samma person; bland de fåtal aristosofer som gissat
detta antas det att han håller sig ung med aristogaleniska droger. Det stämmer
inte. Gulaks stora, fantastiska uppfinning är att han kan ta "sticklingar" från
en levande varelse och odla fram en nästintill perfekt kopia - han kan klona
folk, med andra ord. Vad mera är, han har funnit ett sätt att överföra sin
"anima majoris", sin egentliga själ, till en av sina kloner. Han har, i princip,
skapat själlösa enäggstvillingar av sig själv som han sedan "besatt" med en
kombination av aristomesmerism och telepatum-liknande droger.

Fursten kan skapa två slags kloner (som han kallar simulacra, singularis
simulacrum). Den första tar bara någon vecka att odla fram till vuxen ålder i en
ultravitaliserad miljö, men den åldras till döds på bara ett år. När en sådan
klon dör, förruttnar den övernaturligt snabbt och förvandlas till en slemmig
massa på ett par timmar. Gulak kan kontrollera en sådan klon direkt med
telepatum, eller han kan låta den agera på egen hand. Sådana kloner saknar dock
alla former av uppfinningsrikedom och initiativförmåga; de besitter en del av
furstens kunskaper och personlighet, och är präglade att *tro* att de är Gulak
av Jasmir när han inte direkt styr dem eller är i närheten, men de har inget av
hans geni. De förhåller sig oftast passiva i omedveten väntan på order.

Dessa "lägre simulacra" använder han för att befordra olika intriger av olika
slag inom och utom riket. När han inte direkt styr dem är de övertygade att de
är fursten som vistas inkognito på deras uppehållsort; de är hemlighetsfulla men
inte särskilt farliga om de inte blir hotade. Det är dessa som gett upphov till
idén att fursten kan vistas på mer än ett ställe samtidigt. Han använder dem
också för att arbeta med aristometoder som inte kräver någon större
tankeansträngning, som att sitta och hålla uppsikt över hans experiment.
Dessutom skapar han ibland lägre simulacra av folk han vill misskreditera eller
av användbara tjänare, och det gör att han kan utföra livsförvrängning säkrare
och snabbare än andra stormästare.

Den andra sorten, "högre" simulacra, tar flera år att odla fram men åldras lika
fort som vanliga dödliga. Fursten har i varje givet ögonblick ett halvdussin
sådana simulacra i olika utvecklingsstadier dolda på olika ställen. Om och när
han dör kan han överföra sitt medvetande till den närmaste i lämplig ålder.
Denna dyker sedan upp i Jasmir med en historia om hur han är furstens son som
uppfostrats i hemlighet på okänd ort. Det finns vissa tester han måste genomgå
för att förhindra pretendenter, men naturligtvis kan fursten klara av dem. De
två gånger han använt detta trick hittills har det blivit våldsamma tvister, men
fursten har segrat i slutändan.

Han har även utnyttjat högre simulacra för att skapa kopior av sina mest
betrodda och användbara tjänare, som i princip bli lovade evigt liv för att lyda
honom - en stark motivation, kan man säga.

Genom att sprida sina lägre simulacra över hela Blå Kejsardömet ligger han bakom
fenomenet som Tirlega tar-Kostur kallar "Brottets Shere Shah" (se artikeln om
Gondicas "datorer" som publicerades i ett webbfanzin för en massa år sedan). Den
kusliga kommunikationen mellan olika delar av denna liga beror på att delarna
styrs av samma person. Gulak har en omfattande och ganska invecklad plan för att
destabilisera det Blå Kejsardömet. Han antar att det kommer att ta ett par
generationer, men han har ju tid.

På samma sätt ligger han bakom en av de organisationer som tagit namnet
"Polybotes' söner" efter den gamla sagan och verkar i Frekre; hans mål i det
fallet är att genomföra en kupp, inspirerad av Folkrådet i Nagreburg, fast mer
stabilt, förstås, och under hans kontroll. Här använder han i viss utsträckning
agenter som han har lånat sin högre simulacra-magi, så precis som legendens
monster, så dyker det verkligen två händer om man hugger av en av dem. Det rör
sig om luminater som han arbetade med i början av sin karriär, ett halvdussin
orädda män och kvinnor med mer talang för smygande och våld än Gulak - men utan
magisk talang, så de är beroende av honom. (De är förstås orädda eftersom deras
välgörares magi gör dem odödliga.)

När han lyckats kontrollera Frekre - som han ser som mer progressivt och
enhetligt än Blå Kejsardömet - och totalt destabilisera Kejsardömet, planerar
han att låta det förra erövra det senare, och därifrån är det inte ett långt
steg tills han enat större delen av Vidonia. Han inser att detta kanske tar ett
tiotals generationer, men han inser också att om han spelar sina kort rätt kan
han leva i evighet. Vad är 100-150 år om man kan leva i 1000 år?

Gulak anser på fullaste allvar att hans planer är till alla sapienters bästa.
Han har löst Stenels problem om hur man upprättar en upplyst despoti som varar
längre än en generation: om riket styrs av samma person genom generationerna,
och denne är en perfekt furste, så är ju saken biff! Dessutom anser han att han
till slut kommer att kunna utveckla sin simulacra-magi så att han kan
kontrollera flera kloner samtidigt, så de flesta av rikets mäktiga underhuggare
kommer OCKSÅ att vara han, styrda av en enda vilja. Gulak har ett högt utvecklat
storhetsvansinne och är övertygad om sin egen förträfflighet.

I motsats till många andra personer med liknande mål och ställning har han dock
gett upp sådana futtigheter som stolthet och hämndlystnad. Det ligger inte för
honom att bry sig om folk som kommit i hans väg. Han försöker utplåna dem om så
behövs, eller rekrytera dem som hans hantlangare om möjligt, men han tar det
inte *personligt*. Det finns ytterst få dödliga som han anser är ens i närheten
av honom i visdom och makt.

I motsats till andra aristosofer har han inget agg mot mekanurgin. Han anser
bara att den är underlägsen såväl traditionell ekomanti som aristosofi i de
flesta avseenden. Mekanurgiska mekanismer kan bara dupliceras och användas
effektivt av en liten elit. Aristosofins skapelser är levande väsen som kan
duplicera sig själva. Gulak tvekar inte att utnyttja mekanurgi - precis som vad
som helst annat - om han behöver det av olika skäl, men anser att det lönar sig
i längden att använda andra metoder.

Gulak har givetvis sina svagheter. För det första är han, konstigt nog, väldigt
ensam (fastän han har multipla kroppar och är väldigt egenkär). Han har ingen
att prata med, helt enkelt. Hans "missfoster" precis som djuren och växterna i
hans samlingar har hört många hemligheter, helt enkelt eftersom han pratar för
sig själv i deras närhet.

För det andra tenderar han att lägga sig i detaljer i sina planer och bli
irrationellt besatt av dem. Han litar helt enkelt inte på att andra ska klara
saker, utan han måste ha en av sina simulacra att utföra dem. Detta gäller inte
mer praktiska ting som, säg, ett mord eller en stöld, men underhandlingar,
överförandet av meddelanden eller planerandet av olika saker envisas han med att
göra själv. När han på detta sätt gräver ned sig i en del av sin Stora Plan,
måste givetvis övriga detaljer skötas av hans underhuggare, eller ännu oftare än
icke direkt-styrd simulacrum, och de är minst sagt fantasilösa och saknar
handlingskraft.

Slutligen har han en panisk skräck för att han inte ska kunna kontrollera sina
simulacra. Det har varit riktigt illa några gånger, så nuförtiden har han skapat
en metod att döda dem på avstånd (deras hjärta stannar, helt enkelt). Han har en
tendens att hellre fly än illa fäkta och avliva en klon när det börjar osa katt,
vilket ofta har lämnat vitt skilda antagonister till fursten (som inte ens vet
att de är hans fiender) förbryllat stirrande på ett skelett i en grön slempöl.
Det har gått så långt att bland folk som ofta tampas med aristosofer, så är det
ett vida spritt rykte att luminater kan konsten att begå självmord och förstöra
sin egen kropp för att inte lämna några spår. Detta har även spritts i en del
folkböcker och kistebrev som ger mycket överdrivna beskrivningar av de hemska
aristosoferna.

Gulak fungerar bäst som i de två fall han redan dykt upp i spelet: han agerar
bakom kulisserna för att ställa till något fuffens. I motsats till andra
liknande skurkar i rollspel och annan fiktion har han dock en tendens att vara
närvarande "in person" genom en av sina simulacra. Notera att de flesta
rollpersoner aldrig har sett eller får chansen att träffa fursten (han undviker
att porträtteras eller skulpteras, så det finns inga som helst bilder spridda av
honom), så chansen att någon fattar exakt vem de har att göra med är ytterst
liten. Däremot kan rollpersoner ana oråd när många mäktiga antagonister är
väldigt lika varandra.

Metamorbius är en av de få personer som har någon chans att utmana Gulak,
eftersom han känner till Stenels teorier om simulacra. Han är också intresserad
att få tag i hans metod för att skapa dem, men ser som sagt inga större
möjligheter i nuläget. Metamorbius är den oöverträffat mest skicklige dödlige
helaren i Gondica, och genom löften att bota lytta eller dödligt sjuka
rollpersoner eller deras nära och kära (han ljuger antagligen inte) kan han
motivera även folk som annars inte skulle vilja ha med honom att göra.

Om Tirlega skulle inse hur Brottets Shere Shah arbetar, skulle hon också kunna
vara en person som har resurser och talang nog att utmana Gulak. Hennes problem
är ju att även om hon med stor precision kan förutsäga hur en grupp sapienter
ska agera, kan hon inte göra det när det gäller en individ. Om hon vet mer om
individen skulle hon dock med fullständigt mundana underrättelsemetoder kunna
lista ut vad han kan tänkas hålla på med och vidta åtgärder.

De fördrivna ättlingarna till oligarkerna som furst Gulak störtade har mycket
små möjligheter att åstadkomma särskilt mycket emot honom, men däremot en
väldigt bra motivation och de vet definitivt bokstavligen hur landet ligger.

Många som utnyttjas av fursten i hans planer skulle definitivt överge honom om
de insåg vidden av vad han är ute efter. Före detta luminater av olika slag kan
bittert hata att ha blivit övergivna eller lurade när deras kortsiktiga mål inte
längre stämmer med furstens långsiktiga.

Slutligen kan Jasmir fungera som skådeplats för helt andra äventyr. Landets
knepige envåldshärskare kan vara lokalfärg eller kanske ett direkt hinder, t.ex.
om rollpersonerna smugglar saker över gränsen, agerar stråtrövare längs rikets
vägar, eller är soteres som jagar någon biofag eller manbest. Gulak betalar bra
för konstiga växter och djur, helst levande men även döda, och för gamla och nya
böcker av olika slag. Rollpersonerna kan vilja göra affärer med honom.

Erik