Rättelse:

>>> erik.sieurin@... 2006-01-18 12:34 >>>

snipp
Detta säger jag, för det jag tror, att de civiliserade wantalierna är mer lika
oss frekrier än något annat folk, om än något efter i utvecklingen, och att vi
därför kan göra än större framsteg här än i Daladh, det längre avståndet till
trots.

snipp
"Daladh" ska vara Zagrosia; mental fjärt. Sorry.

Konstruktörkommentar: Jag har en elak baktanke med Wantale. Wantale "är"
visserligen Afrika, på samma sätt som Zagrosia "är" Indien och Vidonia "är"
Europa, men jag vill delvis undvika en del av klichéerna om den mörka
kontinenten. Därför är det Egentliga Wantale (de civiliserade delarna, som fått
ge namn åt hela kontinenten på högtermali) en uttalad högkultur - min
inspiration är de gamla rikena i Ghana etc, fastän de kom på det här med
universitet, centralstyre etc själva (i det verkliga Afrika impoterade de dessa
idéer tillsammans med islam). Brevskrivaren får koppla det till sin egen
historias Daladh, vilket är som om en renässansresenär i vår värld skulle tycka
att ett främmande land liknade det antika Grekland - det är en enorm komplimang,
eftersom det är den utdöda kultur som vederbörande har mest respekt för. Fast
vidonier tror mer på genuina *framsteg* än renässanseuropeer gör, så det är lite
annorlunda.

En annan baktanke är att Wantale ska vara en plats för - bear with me - mer
*traditionella* fantasyäventyr. Jag har väldigt svårt att formulera det här, men
jag tänker sas på Howard och Leiber här, inte Tolkien. (Trots den lilla vitsen
med onokentaurerna som hävdar att de handlar med goblins - det kommer av att
arabiska köpmän fick höra mycket liknande rövarhistorier när de köpte guld i
Östafrika.) Så det måste finnas civiliserade städer, men med barbarer inte så
långt ifrån, urgamla ruiner (i södra Wantale, från en försvunnen aztek-liknande
civilisation), elaka svartkonstnärer (inspirerade av de elaka svartkonstnärer
som man trodde på bland ashanti i verkligheten, bara för att dom var så koola),
etc. Fastän det Egentliga Wantale kan beväpna sina arméer med arkebuser så är
det fortfarande svärd och pilar som gäller, och på grund av järnbrist och
klimatet så är den typiska tappre krigaren iklädd höftskynke istället för
ringbrynja. Wantales fauna är inte lika fantastisk som Abyssos' men ändå nog så
exotisk.

Sedan finns en tredje idé: jag har en fundering om att Vidonia antagligen inte
kommer att kunna utvecklas till en kolonialmakt som Europa gjorde, men oavsett
hur det går är det inte så i spelets nu. Däremot har det civiliserade Wantale
lite grann samma förhållande till sina "barbariska" grannar som europeerna hade
till afrikanerna, i det att många känner sig utnyttjande; att Uwako Bastarden
(Shaka Zulu + Conan, ungefär) var så framgångsrik i början berodde på att hans
grannar hatade jordbrukarna för att de utnyttjade dem, och för att försökte
expandera in på deras landområden.

Jag har Jarde Diamondat mig en del där: wantaliernas grioter har funnit på
botemedel mot en del tropiska sjukdomar och fått ned dödligheten, men de kan
inte öka bördigheten lika bra med vare sig magi eller världsliga metoder som
t.ex. termalierna kan, så de måste odla upp mer jord... som de försökt erövra i
krig från boskapsskötarna. Deras stammar skapade en politisk allians för att
utmana det mäktiga Wantale (riket, inte kontinenten), men så småningom hamnade
makten hos legoknekten Uwako som blivit general för deras styrkor, och nu är
stamhövdingarna mer rädda för honom och hans soldater än de är för Wantale. Hans
tillnamn "bastarden" är liksom hans bakgrund snott från den afrikanske
krigsherren Shaka; han är oäkting, något mycket skamligt där han kommer ifrån,
men det gör också att han kan strunta i familje- och klansamhällets plikter. Han
*har* ju ingen familj. Precis som den historiske Shaka tvångsrekryterar han unga
män och pojkar till sin armé och kvinnor till trossen från de som vågar bjuda
motstånd, medan resten av befolkningen mördas eller fördrivs; på så sätt har
hans armé *heller* ingen familj, ätt eller stam längre utan är helt beroende av
honom.

Erik